Floras kulle
Längst österut efter Storgatan, vid Luleå busstation, hittar du Floras kulle. Namnet sägs komma från en kvinna vid namn Flora som testamenterade området till Luleå Kommun med villkoret att det skulle få förbli ett grönområde.
Floras kulle idag
Idag är parken en populär mötesplats i staden. Här kan du under sommarmånaderna ha en picknick i gräset eller beundra de färgsprakande planteringar som kantar den vältrafikerade gång och cykelvägen som löper genom parken. Kullen är en rofylld oas mitt i bullret av bilar, bussar och tåg.
Floras kulle är den först parken efter Järnvägsparken som möter resande som kommer med tåg. I parken står det gamla pumphuset som påminner om den tid då stans innevånare fick hämta sitt vatten ur staden brunn.
Tallarna på kullen är mycket gamla och tros ha varit unga plantor i mitten av 1600-talet.
I planteringarna längs gång- och cykelvägen som löper genom parken står stora kokiller från det gamla nja-järnverket. De användes till att flytta smält järn i verket. Nu fungerar de som stora blomkrukor.
Flicka med boll
I parken finns en skulptur av konstnären Arthur Johansson som heter "Flicka med boll". Den avtäcktes officiellt 1953. Hon har i folkmun felaktigt fått namnet Flora efter parkens namn.
Floras stenar
På kullens högsta punkt står sedan år 2000 "Floras stenr" av konstnären Kenneth Johansson. Ett solur i sten, eller diabas, som stenen heter.
Lekplats
En populär del av parken är dess lekplats. Här finns möjlighet att gunga, snurra och klättra på lekplatsutrustningen som till största del står i sandytor. Under klätterställningen är dock fallskyddsunderlaget gummiplattor vilket gör det möjligt att komma fram till lekredskapet med rullstol. Det finns även en sandlåda där de yngre barnen kan leka. Bakom sittplatserna finns en kulle som om vintern går att åka pulka på.
Innan 1930-talet
Park och lekplats blev Floras kulle runt 1930. Innan det var Floras kulle en stor öppen plats dit det kom hästskjutsar från landsbygden med varor till staden och gick under namnet Rallarskogen. Här omlastades gods mellan landsväg och järnväg och ibland gavs det plats för cirkus och tivoli.
Läs mer om:
Sidan uppdaterades den 29 juli 2024