Park- och naturskötsel

Karta med skötselbeskrivning

Vill du se hur gräsytan utanför dig sköts kan du se det på kommunens interaktiva karta under fliken Boende och Miljö.

Se vilka gräsytor kommunen tar hand om. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Finns inte ytan närmast dig med?
Alla gräsytor ägs inte av kommunen och i de gräsytorna finns inte med på karta.

Hur ofta klipper vi?

Olika ytor klipps olika ofta. Beroende på placering och typ, klipps gräsytorna olika ofta. I våra parker och på de ytor där det vistats mycket människor har vi gräsmattor.

Gräsmattor klipps ungefär en gång per vecka och högvuxna gräsytor 1-2 gånger per sommar, beroende på hur fort gräset växer.

Under de senaste åren har Luleå kommun minskat klippningsintervallen på ett flertal gräsytor för att omvandla dem till mer ängslika ytor. Detta delvis för att erbjuda en mångfald av upplevelser på våra offentliga platser men också för att gynna den biologiska mångfalden. En traditionellt skött äng slås mellan mitten av juli till början av augusti.

Läs mer om vårt arbete med ängar

Biologisk mångfald är viktigt för oss

På en ängsyta finns en stor variation av växter och djur. På en kvadratmeter äng kan så mycket som 50 olika arter av växter leva. Den stora variationen av växter gör att många pollinatörer som fjärilar humlor och bin trivs. Dessa insekter är viktiga för oss eftersom att uppskattningsvis 80 procent av den mat vi köper i affären skulle försvinna utan pollinatörer.

Tyvärr är våra viktigaste pollinatörer hotade eftersom dem inte kan anpassa sig till dagens sätt att bedriva skogs och jordbruk. Att lägga om skötseln av vissa gräsytor är ett sätt för Luleå kommun att hjälpa dessa viktiga insekter och bevara den biologiska mångfalden.

En stor variation av växter och djur gör också vår lokala miljö bättre rustad för den globala uppvärmning som är på väg.

Ekosystemtjänster
Det du läst om pollinatörer och biologisk mångfald kallas med ett annat ord för ekosystemtjänster.

Vill du läsa mer om ekosystemtjänster är här en länk till naturvårdsverkets information om ekosystemtjänster. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Teman för varje år

Sedan 2014 har varje planteringsår ett eget tema. Parkens personal sitter varje höst och funderar och planerar inför nästa säsong. Deras vision är att deras planteringar ska skapa möjlighet till möten mellan människor. När planteringarna planeras utgår man från miljön runt omkring för att de ska fungera till exempel i en trafikmiljö. Då behöver de lite extra lyskraft.

Sedan är det dags för att sås, omskolas, planteras och sakta men säkert fylla växthusen med färg och doft av blommor som snart pryder vår kommun.

Vad har Guldlock och de tre björnarna med Luleå att göra? Jo - det finns en blomma som heter Lysimachia Goldilocks och som givetvis kommer att finnas i Luleås parker när åtets tema är sagor. Under 2022 är det växter som associerar till sagor och våra sagoklassiker med fantastiska illustrationer som inspirerat.

Det är främst förslag för olika blomurnor som presenteras men även för blomplanteringar.

Teman genom åren

• 2014 - Marint tema
• 2015 - Ätbart och njutbart
• 016 - Fred och kärlek
• 2017 - Rutigt Randigt och Prickigt
• 2018 - Karneval
• 2019 - Blommor och bin
• 2020 - Dans
• 2021 - Kalas
• 2022 - Sagor
• 2023 - Regnbåge
• 2024 - Sinnena

I Björsbyn finns en anläggning med växthus och plantskola.

Detta utgör ryggraden i parkverksamheten i och med att det blir möjligt att tillhandahålla klimatanpassat växtmaterial på orten vid den tid det behövs.

Totalt cirka 50 000 plantor planteras i Luleå kommun. Vi köper mest pluggplantor men sår en del frön. Vi planterar om cirka 600 plugg per person och dag i snitt till större krukor.

Varje bord i växthusen rymmer cirka 750 plantor.

Första juni börjar vi plantera ut dom om vädret tillåter.

Arbetet med träd i Luleå

Arbetet med träd i kommunen är brett. Vi inventerar, planterar, beskär, värderar, fäller, planerar och förvaltar träden i Luleå. Det är ett arbete som omfattar många yrkesgrupper, intresseområden och avdelningar på kommunen men vi ser det som ett viktigt och givande arbete. Träd engagerar både oss som jobbar på kommunen och invånarna i Luleå, något som kanske är tydligast när vi fäller träd i staden. Vi försöker alltid ersätta det som försvinner, men det är inte alltid det går att göra det på samma ställe där träden tagits bort. Om det inte går försöker vi kompenserar det på andra ställen. Vi vill att träden ska vara en naturlig och framträdande del av Luleå även i framtiden och då är det viktigt att det totala antalet träd inte minskar.

I Luleå jobbar vi aktivt med att bevara och utveckla det trädbestånd vi har. Det är faktiskt så att vi inte planterar träd för oss själva utan för våra barn och barnbarn. Vi får uppleva de miljöer som dom som kom före oss har skapat. Det gäller därför att ha ett långsiktigt perspektiv i arbetet med träd. Vi på parken säger att ”parken förvaltar ett trädbestånd” istället för att säga att vi sköter om våra träd. Vad är skillnaden? Jo om vi bara ser det som att vi sköter om det vi har så missar vi att tänka långsiktigt. Vi måste tänka “den här platser ser fin ut nu men hur kommer den att se ut om 60 år”.

När vi jobbar med träd så är det tiden vi jobbar med, det tar långt tid för ett träd att växa upp och bidra med volym till staden. Träd är levande organismer som slår rot, utvecklas och till slut dör. Det innebär att vi behöver ha träd i alla åldrar och utvecklingsstadier i våra parker och längs våra gator för att inte alla träd ska bli gamla och dö samtidigt. Ett pågående och levande arbete som aldrig tar slut men som bidrar till att skapa ett Luleå som folk faktiskt vill bo i.

Vi vet att det finns många olika åsikter om stadens träd. Många tycker att träden tillför avkoppling, skönhet och rekreation till deras vardag medan andra tycker att träden skymmer solen och skräpar ned. Att balansera dessa intressen är en utmaning för oss. Vi vill jobba för att allas åsikter ska få komma fram men ibland krockar intressen och vi försöker då hitta lösningar som alla kan vara nöjda med.

Trädrader/ alléer

Flera av de större gatorna i centrum kantas av trädrader eller alléer. De skapar ett mjukare intryck av staden och ger ett bättre lokalklimat.
De flesta trädraderna kom till som en effekt av stadsbranden 1887 då man också inledde arbetet med att skapa bredare gator som skulle
kunna hejda eldens framfart. På senare år har man förutom de traditionella björkarna planterat till exempel lind, som på Storgatan, och oxlar som i Norra hamn. Centrumhalvön, som till stora delar är en rutnätsstad, är vindutsatt vilket även det mildras genom trädplantering.

Trädens värde

Om du går till dig själv så kan du säkert känna att du mår bra av naturliga miljöer. Det finns också forskning som visar på att vi mår bra av träd och växtlighet där vi bor. Det är till stor del detta som träden ger oss. En känsla av välbefinnande. Det är något som kan vara svårt att sätt ett pris på, även om ett sådant pris såklart finns. Det är vad vi kallar mjuka värden.

Exempel på träds värde

Mjuka värden
Det har gjorts uppskattningar som visar att samhällsförlusterna för sjukskrivningar i Sverige är över 60 miljarder kronor per år. Om vi då antar att Sveriges sjukskrivningar hade vart bara 0,5% högre ifall vi haft mindre attraktiva städer som skapar mer stress och sjukdom så är det en ökning på ca 3 miljarder.

Det blir då samhällsekonomiskt väldigt förmånligt att skapa städer med större andel växtlighet, grönytor och parker som bidrar till en bättre mental hälsa. Exemplet är såklart en uppskattning, men visar på hur stora summor det handlar om för samhället.

Hårda värden
Det går också att mäta träds ekonomiska värde. Då kallar vi det för hårda värden. I städer mäter vi då trädens återplanteringsvärde. Alltså vad det kostar att ersätta ett träd med ett annat träd i samma storlek på samma plats, detta kan bli stora kostnader. En stor tall kan exempelvis ha ett ersättningsvärde på över trehundratusen kronor.

Ekosystemtjänster
Ytterligare ett sätt att mäta träds värden är genom att kolla på vilka ekosystemtjänster som dom ger oss. Ekosystemtjänster är ett sätt att beskriva vad vi människor har för nytta av naturen.

Ekosystemtjänster är grunden för att vårt samhälle ska fungera, exempel på sådant är jord att odla i och pollinering. Exempel på ekosystemtjänster som vi får av träd är att dom fördröjer regnvatten så att det inte lika lätt blir översvämningar, träd renar luften från en del av de skadliga partiklar som bilar och industrier släpper ut.

Andra ekosystemtjänster är att vätbeklädda ytor inte blir lika varma som hårda ytor på sommaren, detta kommer att bli viktigare när klimatförändringarna blir ännu mer påtagliga i framtiden och värmeböljorna blir mer intensiva.

Vill du veta mer om ekosystemtjänster så kolla in naturvårdsverkets hemsida den är riktigt bra. Länk till annan webbplats.

Träd med historia

När Carl von Linné färdades genom Luleå på 1730-talet så hade vissa av de träden vi har här idag redan slagit rot. Tallar kan bli över 600 år gamla och bär av den anledningen på en historia. Vad har träden runtomkring oss sett, stadsbranden, grundandet av staden och flytten från Gammelstad. Dom människor som var här före oss har gått förbi samma träd som vi har här idag. Det innebär också att de stora tallar som finns nu är ett arv från dom som kom före oss. Någon har valt att spara dessa tallar när staden byggdes upp och expanderade, nu är det vårt ansvar, under den här generationen att se till att våra barn har en trivsam och hälsosam miljö att leva i. Tallarna är norra Sveriges ekar. Luleå är 400 år och träden är en av de saker som blir så gamla att dom kan ha varit med under hela tiden.

De stora träd som finns i Luleå idag har kunnat bli stora för att dom har haft en stor yta att breda ut sina rötter på. Ofta växte dom upp i ett landskap som skiljer sig markant från den plats som dom står på idag. Det som var en skog eller en åker när ett gammalt träd först slog rot kan idag vara ett bostadskvarter eller en parkeringsplats.

Träd behöver stora volymer orörd jord för att kunna utvecklas och bli stora. I dagens städer är det ont om plats under marken, rötterna ska samsas med ledningar och kablar som behövs för våra moderna städer. Detta gör att rötterna inte kan breda ut sig och stora träd kommer därför att bli ovanliga i våra städer i framtiden. Det innebär också att vi kommer att ha svårt att få tillbaka stora träd när vi en gång har tagit ner dom.

Under vintern från november till april hjälps vi alla åt att anordna olika aktiviteter och arrangemang. Det är allt från skyltsöndag, levande julkalender, isskulpturer till vintermarknader och mycket annat. Vi sätter även ut ett stort antal ljusslingor och ljuspunkter för att bryta mörkret.

Under våren arbetar vi tillsammans med föreningar och andra organisationer med att städa upp vår stad inför sommarens blommor.

Snödjurens skapare -Hans Englund

Vid namngivningsceremonin och dopet av Hans Englunds sista stora snödjur i Stadsparken fick han emotta presenter och ett hedersbevis för sina insatser under de gånga 30 åren.

Några av snödjuren genom åren