Ny skolstruktur för Gammelstad

Synpunkter, elever i årskurs 3 och 5, Gammelstad

Elever i årskurs 3 och 5 i gammelstad fick i december 2021 uppdrag av sin klasslärare att beskriva vad som är en bra skola för dom genom att rita och skriva ner detta. Teckningarna och texterna kommer att finnas med som underlag inför beslut.

Utdrag av teckningar/texter om vad som är en bra skola Pdf, 2.2 MB.

Dialog med elevrådsrepresentanter från Stadsöskolan, 22 september 2021

Dialog med elevrådsrepresentanter från Stadsöskolan genomfördes den 22 september på Navet. Eleverna delades in i grupper och fick beskriva vad som är en bra skola för barn- och utbildningsnämndens ledamöter.

Många av elevernas åsikter om skolan handlar om lokalerna och möjligheter att vara aktiv på rasten. Eleverna efterfrågade fräscha och trivsamma lokaler som har förutsättningar för vistelse och aktivitet när det inte är lektioner, exempelvis pingisbord, bord och bänkar. Eleverna tycker att det är en fördel att nuvarande lokaler för idrott, slöjd och hemkunskap finns nära och att den nuvarande skolan är ganska bra. För resor till och från skolan behöver schema anpassas till busstider och det behöver finnas cykelställ. Vidare uttrycker eleverna att det finns risk att en stor skola innebär större klasser och att en lagom stor klass är ungefär 20 till 25 elever. En bra skola handlar även om att det ska finnas bra lärare och resurslärare enligt eleverna.

Dialog efter beslut Gammelstad onsdag 11 maj 2022

Film från det digitala samtalet Länk till annan webbplats.

Fråga, medborgare: Varför öppnar man inte kyrkbyskolan så snart som möjligt? De andra skolorna är redan överfulla.

Svar, Emma Engelmark (S): Vi behöver se över kyrkbyskolan ordentligt inför att den ska öppna. Det handlar också om att vi vill göra förändringen samlat så att det blir vid ett tillfälle som elever byter skola. Förmodligen behöver vi göra en del investeringar och upprustningar.

Fråga, medborgare: Varför öppnar man inte snabbare?

Svar, Emma Engelmark (S): Det är inte så enkelt att starta en skola. Vi behöver hitta organisation, personal, rektor, allt som krävs. Vi försöker skynda på processen så mycket vi kan. Jag förstår precis vad du menar, det är för trångt just nu.

Svar, Sana Suljanovic (M): Jag har också haft den funderingen och vad jag har förstått så ska det även byggas ut förskola, även den processen behöver samordnas med kyrkbyskolan. Och så måste vi ordentligt se över kyrkbyskolans lokaler för att se renoveringsbehovet.

Fråga, medborgare: Jag uppfattade i presentationen att planeringen för att öppna Kyrbyskolan påbörjas först nästa år. Varför väntar man?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Vi är hårt belastade just nu och bygger nytt på Hertsön samtidigt som vi sätter igång för Notviken och Gammelstad, vi kan inte göra allt samtidigt. Men det handlar också om att skolorna ska öppna samtidigt.

Svar, Emma Engelmark (S): Vi behöver ha en turordning, vi vill ha det på plats så fort som möjligt men kan inte göra allt samtidigt.

Fråga, medborgare: Förskolan i Kyrkbyn har stort behov av underhåll. Finns det någon plan för att fräscha till den?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Egentligen skulle vi ha stadsbyggnadsnämnden här. Men ja, det finns underhållsplaner för alla våra fastigheter i kommunen. De är på tio års sikt, jag vet inte i detalj hur just kyrkbyns förskola ligger till men det kan vi kolla upp.

Malin, moderator: Skicka din mail i chatten så kan Emma och Maarit kolla upp det och svara direkt till dig.

Fråga, medborgare: När planeras storskolan som tidigast kunna vara färdig? Som det är idag får ju kyrkbyungarna köras med bil, det är trafikkaos utanför Öhemsskolan. Ni förväntar er att sexåringar ska åka LLT-buss, det är inte en hållbar situation. Jag antar att det tar ganska lång tid innan den nya skolan kan tas i bruk, betydligt längre tid än det skulle ta att fixa till kyrkbyskolan så pass att den skulle gå att använda.

Svar, Emma Engelmark (S): Istället för att börja flytta en del barn till kyrkbyskolan hastigt vill vi göra detta planerat. Det är tyvärr inte bara att öppna, det behöver finnas matsalar, utemiljöer, idrottssal. Men jag förstår verkligen din synpunkt, vi känner till att det är svårt för de minsta barnen. Saker tar tyvärr lite tid när man bygger.

Fråga, medborgare: Kyrkbyskolan har ju varit i bruk ganska nyligen. Och lärare behöver ni ju ändå för att täcka upp i de andra skolorna. Det borde inte behöva ta 6-8 år.

Svar, Emma Engelmark (S): Jag hoppas verkligen att det inte ska ta så lång tid, men vi har ingen tidsplan ännu. Vi meddelar så snart vi vet och jag lovar dig att vi jobbar på så fort vi kan. Du får gärna ge mig dina kontaktuppgifter så återkommer jag direkt till dig.

Fråga, medborgare: När är tanken att den nya skolstrukturen ska vara på plats?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Det är svårt att svara på den frågan idag. När det gäller t ex Hertsöskolan har vi lagt en tajt tidsplan, där pratar vi kanske två år. Om vi skulle komma igång 2023 med det här arbetet, så är det kanske klart två år från det, högst preliminärt. Upphandlingar kan t ex dra ut på tiden, eller att hitta en entreprenör.

Fråga, medborgare: Vilken årskull kommer vara först att flytta?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Det kan vi inte svara på idag. Så fort vi har tidsplanen kommer vi att kommunicera den, i första hand via rektorerna och via media.

Fråga, medborgare: Vad händer med åk. 4 - 6 och verksamheten i paviljongerna under byggtiden? Kommer högstadieskolan stå orörd under byggtiden?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: En fördel med Stadsöskolan är att tomten är så stor. Så målsättningen är att paviljongerna kan vara igång under byggtiden.

Fråga, medborgare: Hur ska ni se till att de som börjar förskoleklass får en bra skolmiljö? Den miljö som finns idag låter inte som en bra start.

Svar, Emma Engelmark (S): Det fungerar som det ser ut idag, även om fastigheterna är eftersatta. Den fantastiska personalen får det att fungera, barnen och eleverna har det bra. Vi ser att vi måste göra något på sikt för att det ska bli bra, men det betyder inte att de far illa idag. Vi vill inte behöva stänga en skola akut utan ligga steget före.

Fråga, medborgare: Det låter nästan som att det varit viktigare att fatta ett snabbt beslut än att få ett helt komplett underlag från utredare kopplat till status på lokaler? Kan ni snabbt sammanfatta vad det viktigaste var i det vinnande förslaget kopplat till utredningens konsekvensanalys?

Svar, Emma Engelmark (S): Tack för bra frågor och synpunkter. Vi har tagit beslutet utifrån en gedigen utredning. Men när det gäller kyrkbyskolan behöver vi ytterligare titta på vilket skick den är i. Vi har tagit in många olika åsikter och pratat med personal och föräldrar. Socialdemokraternas bild har varit att vi behöver en tillräckligt samlad stor skola, tillräckligt många elever, för att kunna ha behöriga lärare, för att kunna ha elevhälsa, närhet till badhus, sporthall, skolvägar det är många olika faktorer.

Svar, Sana Suljanovic (M): Frågan är bra för den belyser också skillnaden mellan den politiska delen och tjänstemännens del. Det har varit en omfattande utredning som gett flera olika alternativ och sedan har flera politiska partier tyckt till utifrån sina synpunkter och ändrat en del i förslagen. För moderaternas del har valfriheten varit viktig, att kunna välja en liten skola om man vill.

Fråga, medborgare: Det var intressant att höra hur ni uppfattat det. Jag funderar på diagrammet i utredningen, den samlade bedömningen, där har alternativ 2 maxpoäng men man kan inte riktigt utläsa hur man landade där. Tack för svaren.

Svar, Emma Engelmark (S): Kanske Arne vill säga något om varför de förordade ett annat alternativ?

Svar, Arne Nykänen (C): Vi förordade att behålla Marieberg och Öhemsskolan, anledningen är för att vi värderar närhet till skola högre. Även om man inte kan läsa ut allt av diagrammen så har vi haft många diskussioner om detta.

Fråga, medborgare: Har man diskuterat en temporär nödlösning för trafiksituationen vid Öhemsskolan? Mitt barn cyklar ofta till skolan och jag vill att han ska kunna göra det så tryggt som möjligt. Det är också helt fullt på cykelparkeringen för barnens cyklar. Kan man ta bort buskarna där för att alla ska få bättre plats?

Svar, Emma Engelmark (S): Jag håller med. Det är en klok synpunkt att kanske ta bort buskarna, det kan vi ta med oss och fundera på vad vi kan göra.

Fråga, medborgare: Tidigare fanns det anvisade platser om var man kunde lämna barnen så att de fick gå sista biten, så att det inte skulle vara kaos precis vid skolan. Det är ganska många år sedan, men det fungerade ganska bra.

Fråga, medborgare: Sedan beslutet kring kyrkbyskolans återöppnande kom finns en oro bland kyrkbyborna att det här inte kommer genomföras. Det finns misstankar om att det är valfläsk, men att det inte kommer bli av. Hur ska vi kunna känna oss trygga med att skolan verkligen ska öppna?

Svar, Emma Engelmark (S): Jag förstår funderingarna men anledningen är verkligen att bara göra en omorganisering. Vi skulle aldrig lägga fram ett förslag på beslut som inte är på riktigt. När kyrkbyskolan stängdes var många väldigt oroliga, man ville inte släppa sina barn så långt eller själva med bussen. Nu har vi lyssnat på föräldrarna och tagit det på allvar i besluten.

Fråga, medborgare: Men vi är ju många som har barn som behöver åka långt, ta bussen själva, som kommer till knökfulla skolor. Det borde väga tyngre än att alla barn ska flytta på samma gång. Våra barns säkerhet och trygghet borde väga tyngre.

Svar, Emma Engelmark (S): Jag förstår det. Men det går inte att ordna så fort som man skulle kunna önska.

Maria Müller (S): Vi kommer att gå in i en genomförandefas och jag känner mig väldigt ödmjuk inför de farhågor som ni föräldrar lyfter fram. Jag hoppas vi hittar bra forum där förvaltningen verkligen kan ta emot era åsikter och synpunkter. Vi behöver ha en tillitsfull dialog med varandra och det kommer Maarit och tjänstemännen att arrangera.

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Vill bara förtydliga att detta inte bör vara 6-8 år bort utan kanske höstterminen 2025 kan vara realistiskt.

Emma Engelmark (S): Jag är glad för alla frågor och synpunkter. Jag hoppas att de som har frågor hör av sig. Rektorerna kommer att ge löpande information och jag hoppas att detta ska gå så fort som möjligt tills allt är på plats.

Dialog Gammelstad måndag 13 september 2021, dokumentation

Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Inför förra beslutet så togs stora investeringar i Stadsöskolan, fortgår det arbetet eller har det stoppats? Det påverkar väl övriga skolor?

Svar, Emma Engelmark: Efter folkomröstningen stoppades allt, så det får vi återkomma med. Men det är angeläget att starta arbetet. Men just nu tittar förvaltningen på alla delar igen.

Fråga, medborgare: Det var ganska många tvärsäkra uttalanden, Maarit sa då att Stadsöskolan skulle bli vår högstadieskola. Jag är orolig att det inte är så förutsättningslöst nu.

Svar, Emma Engelmark: Vi förstår oron. Vi vill hitta ett svar på den frågan så fort vi kan. Men vi vill också nu ge möjlighet till dialog och se över allt igen.

Fråga, medborgare: Folkomröstningen visade en tydlig uppfattning, vad mer behöver ni egentligen? Det känns inte som att ni lyssnar på oss. De här mötena känns bara som ett sätt att komma undan folkomröstningen.

Svar, Emma Engelmark: Anledningen till att vi gör det här omtaget är på grund av folkomröstningen. Att vi behöver förändra skolstrukturen är ett faktum, för samhället förändras, barnunderlaget ändras och nya områden byggs.

Fråga, medborgare: Man ser nog inte nedläggning som utveckling, snarare avveckling.

Svar, Emma Engelmark: Vi måste väga in en mängd faktorer, fastigheternas skick är en, lärarbristen en annan… vi måste klara att leverera en bra och fungerande skola. Men vi förstår oron som finns.

Gruppsamtal

Grupp 1:

• Närhet är viktigt. Att förskolorna finns kvar i området. Att man kan gå och cykla till skolan.
• Arbetsmiljön och resurser för lärarna.
• Och en oro om de tidigare besluten verkligen är borta, att man verkligen tänker om. Folkomröstningen ville värna nära skolor. I viss mån även småskaligheten, den familjära känslan, att lärarna känner varje elev. Kommer tvåorna härma niorna, stå och tjuvröka i hörnen.

Grupp 2:

Hur stort utrymme finns det att påverka – egentligen. Tidsplanen, det har varit en lång process som drar ut på tiden. En del skolor är slitna. Vi kan sakna hur de ska hålla över tid, varför underhåller man inte lokalerna. Hur har man utvärderat, var är analyserna. Det finns en förväntan att folkomröstningen ska göra skillnad. Ingen varm och välkomnande miljö runt skolgårdarna. Känns kargt. Det gör nog att man känner sig orolig om det blir större skolor.

Grupp 3:

• Kvalitén i skolan, trygghet och lugn. Och bra lärare.
• Det finns kanske en optimal kompromiss mellan stort och litet där.
• Rektorn är viktig. Men viktigast är läraren i klassrummet, det är viktigt med en bra arbetsmiljö för lärarna.
• Vi är oroliga för att Kråkbergsskolan ska läggas ner, den är välfungerande och lagom stor.
• Det finns en oro att investeringarna i Stadsöskolan och de minskande barnkullarna leder till en flytt till Stadsöskolan och att våra barn ska bussas dit.

Grupp 4:

Väldigt trevligt att prata med Arne, men det är ett misslyckande att vi blir i stort sett ensamma. Vi borde ha slagits ihop. Det är också svårt att tycka så mycket utan några konkreta förslag. Jag tror på små enheter. På tryggheten. Jag vill inte att man ska tänka bara på kronor och ören. Farhågan som jag vill skicka med är: Låt inte det här bara bli ett spel för galleriet. Man har bockat av bara. Bra, vi har lyssnat av alla nu, bock. Hur kommer processen se ut framåt? Förvaltningen och experter kommer att lägga förslag, där vill jag vara med och lägga in vad jag tycker.

Medborgare: De boende i området skulle kunna vara med när förslagen finns att titta på fördelar och nackdelar.

Dialog Gammelstad måndag 7 juni 2021, dokumentation

Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Hur ser det ut med befolkningsutvecklingen i Gammelstad? Hur stora är kullarna med barn? Generationsskifte?

Svar, Emma Engelmark: Bra fråga. Exakta siffror och prognoser får vi komplettera med. Det är givetvis viktigt underlag för det arbete som nu startar. Det vi ser är att vi i dag har många barn i förskola och skola i Gammelstad, runt 1000 barn. Så vi har många barn i området, vilket är positivt.

Tillägg efter mötet: Befolkningsprognosen visar att antalet barn i förskola och grundskola bedöms vara ganska konstant framöver med en mindre minskning i slutet av prognosperioden. I prognosen finns dock inte planerad byggnation inräknad. Detta kommer att kompletteras och bedömas under det inledande arbetet.

Fråga, medborgare: Jag är personligen emot en storskola i Gammelstad och tror det är bättre för barnen med små skolor. Hur ser ni på problemet med att stänga till exempel Mariebergsskolan då det innebär längre väg till skolan och en större förändring för barnen som idag går på Bäckhagen och ska börja i ”stor skola”? Förstår att detta inte är något som är beslutat men en farhåga för mig är just stora skolor där barnen inte syns och får tid på samma sätt som en liten skola.

Svar, Emma Engelmark: Barnens säkerhet och resväg är en faktor som vi givetvis väger in när det är dags för ett beslut, men där är vi inte i dag. Inte ännu. Men det är bra att vi får in den synpunkten. När det gäller begreppet ”stor skola” så är det viktigt att säga att skolklasserna inte ska bli större. Och på de skolor som är större så jobbar man ändå med att avdela åldersgrupper i delar av skolan, man har inte heller raster samtidigt med mera, så det är inte så att vi ska bygga en Arcus-hall och ha alla barn i en stor byggnad. Så blir det givetvis inte.

Fråga, medborgare: Hur tänker ni kring Kyrkbyskolan?

Svar, Emma Engelmark: Vi har sagt att de skolor som har lagts ner kommer vi inte titta på igen i det arbete vi gör nu. Där ligger de besluten fast. Vi tittar nu framåt.

Fråga, medborgare: Vi säger "storskola" men vad innebär det egentligen? Antal barn? Vilka årskurser?

Svar, Emma Engelmark: Det är lite olika hur man definierar stor skola. Sedan är det än en gång viktigt att poängtera att lärartätheten inte blir mindre, klasserna blir inte större. Det som däremot blir möjligt på en lite större skola är att vi kan ha fasta resurser inom skolhälsan och stödfunktioner. Att de resurserna är där på skolan på heltid och inte att de åker mellan och bara finns på plats ibland.

Fråga, medborgare: Jag undrar hur ni tänker kring miljöaspekten om fler måste skjutsa sina barn till skolan och kanske måste köra bil till jobbet när barnen i nuläget kan ta sig själva till skolan? Jag funderar även över folkhälsoaspekten i detta, en massa tid att skjutsa barnen i stället för att ägna tiden åt annat. Hur tänker ni nu med pandemin, är det klokt att trycka ihop så många individer på samma ställe när det kommer till smittspridning? Risken finns ju för fler pandemier i framtiden.

Svar, Emma Engelmark: Det är en bra synpunkt. Tack. Det är förstås en fördel om barnen kan cykla själva och vi vill ju jobba för att göra det möjligt för fler. Nu äger vi inte den frågan själva när det gäller planeringen av cykelvägar. Men, det väger vi förstås in. Vad gäller pandemin så har skolan i Luleå jobbat väldigt bra för att säkerställa avstånd, distansundervisning med mera, så där är jag trygg.

Fråga, medborgare: Vilka olika alternativ ses som möjliga? Är alternativen enbart att renovera befintliga mindre skolor eller bygga en ny större? Hur påverkas tidslinje för genomförande beroende på vilken väg man väljer?

Svar, Emma Engelmark: Ja, huvudalternativen är olika nivåer av renovering eller att bygga en större skola. Det tar förstås längre tid om vi skulle bygga något helt nytt. Men sedan är det viktigt att vi tar ansvar för en långsiktig lösning också och då kan det vara bättre att bygga nytt och större. Så det gäller att göra en avvägning när vi ser vilka alternativen är.

Fråga, medborgare: Jag undrar om kommunen arbetar för att göra en säker cykelväg till skolan? Det gick bra till Kyrkbyskolan, men nu måste vi skjutsa med bil. Det känns otryggt att skicka en 6-åring med buss och det finns inte övergångsställe och säker cykelväg dit.

Svar, Emma Engelmark: Tack för en bra fråga. Jag är själv mamma, så jag förstår verkligen att det engagerar. Samtidigt så har vi inte så stora avstånd i Gammelstad, relativt sett. Vi hoppas förstås kunna arbeta för en bra lösning för alla där det ska kännas tryggt. Jag tar med mig synpunkten.

Fråga, medborgare: Har en fråga som rör detta med stor skola vs flera renoverade mindre skolor. Kan det finnas fördelar med flexibilitet. Sedan undrar jag vilka huvudsakliga fördelar en större skola har.

Svar, Emma Engelmark: Det är just de frågorna vi ska väga in i arbetet nu. Generellt så kan det väl vara så att flera fastigheter riskerar kosta mer i underhåll och till exempel är kök väldigt dyra och måste vi rusta fler kök kostar det över tid mer. En större skola kan också vara bra för att vi kan ha fler stödresurser närvarande på heltid för barnen.

Tillägg efter mötet: Läs mer om argument för och mot stor skola på SKR Klarar den lilla skolan de stora kraven? | SKR Länk till annan webbplats.

Fråga, medborgare: Om det handlar om att förskoleklass upp till åk 9 ska samlas i en skola och skolgård, tas det hänsyn till att man behöver utforma den på så sätt att alla barn kan vara fysisk aktiva på rasterna?

Svar, Emma Engelmark: Absolut. Givetvis ska förskolan kunna leka i gungor och klätterställningar, medan niorna har helt andra behov, så det anpassas givetvis. Dessutom planeras det så att olika barnkullar har rast på olika tider med mera för att anpassa det så bra som möjligt för alla barn.

Fråga, medborgare: Ser man skillnader i "läroresultaten" för elever när man jämför små skolor mot storskolor?

Svar, Emma Engelmark: Det finns olika siffror och undersökningar, det finns ingen entydig bild att det avgjort bättre eller sämre med det ena alternativet där. Det avgörs av om vi har en bra lärarbehörighet. Har vi bra nivå där så är det det som är det viktigaste för barnens utbildning.

Fråga, medborgare: Hur ser planerna ut kring förskolan i Kyrkbyn? Lokalerna känns eftersatta.

Tillägg efter mötet: Vi är i början av den inledande studien där vi ska komma fram till hur den framtida strukturen av skolor och förskolor ska se ut i området och vad som krävs för att nå dit. Så just nu vet vi inte utan det får utredningen visa.

Fråga, medborgare: Varför lokaltrafik som lösning istället för skoltaxi? Hur ska en förälder få ihop lämning/hämtning med lokaltrafik? Tänker framförallt på Kyrkbybarnen till Öhemsskolan. Det är stora vägar som ska korsas för att kunna cykla dit som sexåring.

Tillägg efter mötet:
Skolskjuts regleras enligt skollagen 2010:800 10 kap 32§ och riktlinjer för Luleå kommun som är antagna i Barn och utbildningsnämnden.

Huvudalternativet för skolskjuts är med befintlig kollektivtrafik. Detta baseras dels på miljöaspekten då nyttjande av befintlig kollektivtrafik innebär mindre påverkan på miljön och på buller och trafiksäkerhet vid skolan.

Skoltaxi som skolskjuts är en lösning som nyttjas när det är få elever som kan åka i en sambokad skoltaxi till skolan eller att befintlig kollektivtrafik inte passar mot skolans start och sluttider. Skoltaxi kan även vara ett alternativ om någon elev har särskilda skäl för det.

Riktlinjer finns att läsa på vår hemsida www.lulea.se/skolskjuts Länk till annan webbplats.

Fråga, medborgare: Bör jag som Rutviksförälder vara med här? Tänkte med tanke på det Emma sa att det är nära mellan områdena i Gammelstad. Missförstå mig rätt, jag vill gärna vara irrelevant på detta möte då en placering i Gammelstad vore en logistisk mardröm.

Tillägg efter mötet: Utredningsarbetet omfattar de skolor och förskolor som finns i Gammelstad. Elever från Rutvik berörs då de anvisas till högstadium i Gammelstad men skola och förskola i Rutvik berörs inte av utredningen.