Grundskolornas prioriterade utvecklingsområden

Grundskolan som helhet har valt att prioritera:

• Tillgängliga lärmiljöer
  
• Undervisningskvalitet
• Styrning och ledning

Tillgängliga lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tillgängliga lärmiljöer handlar om att ge eleverna förutsättningar för lärande. Att den sociala, pedagogiska och fysiska miljön är trygg och skapar delaktighet och motivation.

Kvalitativt elevhälsoarbete och ökad tillgänglighet är nyckelfaktorer för en god lärmiljö och hög måluppfyllelse.

Det prioriterade området omfattar även att motverka att normer kring kön inte hindrar elevers lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortsatt arbete utifrån grundskolans stödmaterial för tillgänglig utbildning.
• Kompetensutvecklingsinsatser via föreläsningar, litteratur, erfarenhetsutbyte om åtgärder med goda effekter.
• Komplettera Frånvarotrappan med stöd för närvarofrämjande insatser.
• Utveckla vägledning i vid bemärkelse för att ge eleverna bästa förutsättningar för framtida yrkesval.
• Utveckla användandet av digitala lärresurser.
• Använda Resurscentrums olika kompetenser för bästa möjliga stöd till rektorer, lärare och elever.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att den sociala miljön, pedagogiska och fysiska miljön ger ett begripligt sammanhang genom att utgå från arbetslagens samsyn i pedagogiska strategier och stödstrukturer.

Hög närvaro, arbetet med vägledning i vid bemärkelse samt användning av digitala lärresurser bidrar till ökad måluppfyllelse.

Skolan har en elevcentrerad planering med förankrade arbetssätt och resursfördelning efter behov.

• Ökade kunskapsresultat.
• Ökad studiero, trygghet och trivsel.
• Ökad kompetens hos alla!

Undervisningskvalitet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Undervisningens kvalitet handlar bland annat om ett relationellt och aktivt lärarstöd, delaktighet, variation, återkoppling och reflektion genom lärarens pedagogiska-, didaktiska- och ledarskapsförmåga i klassrummet.

Tydlighet och struktur gör undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för elever i grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola.
Forskning om framgångsrika skolor visar att ledarskap, tydlighet och struktur är viktiga faktorer för elevers lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser och erfarenhetsutbyte om undervisnings- strategier med god effekt på elevernas lärande genom intern, extern och internationell samverkan.

Förstelärares uppdrag riktas för ökad undervisningskvalitet och kollegialt lärande.

Fritidshemsutvecklare arbetar för ökad undervisningskvalitet och kollegialt lärande inom fritidshemmet.
Kollegial samverkan om Lgr22 och likvärdig bedömning inom och mellan skolor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad kompetens hos medarbetare resulterar i att skolans undervisning är effektiv och håller hög kvalitet.

Undervisningen är strukturerad med ett tydligt syfte och anpassad till elevgrupp och individuella behov.
Utbildningen präglas av trygghet och studiero. Eleverna bedöms likvärdigt i grundskolan.

Lärare och elever får genom internationella samverkansprojekt nya erfarenheter och kunskaper.

• Ökade kunskapsresultat.
• Ökad studiero, trygghet och trivsel.
• Ökad kompetens hos alla!

Styrning och ledning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Rektors pedagogiska ledarskap samt lärares ledarskap i klassrummet påverkar elevernas måluppfyllelse.

Huvudmannens roll i kedjan är att planera, följa upp och utveckla utbildningen inom hela organisationen.
En sammanlänkad styrkedja framhålls som en framgångsfaktor för kvalitativ verksamhetsutveckling och en likvärdig grundskola.

Gemensamma mål på förvaltnings- rektors- och lärarnivå utifrån analys av identifierade behov ger resultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser på förvaltnings-, rektors-, samt lärarnivå.

Skapa engagemang i utvecklingsprocesser genom att stödja, uppmärksamma samt tillitsfullt följa upp arbetet på samtliga nivåer.

Resultatdialoger ska stödja och bidra till engagemang och ansvar.

Främja det kollegiala lärandet genom erfarenhetsutbyte inom och mellan grundskolans nivåer, vilket främjar utveckling och en mer likvärdig grundskola.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Utvecklat och tillitsfullt ledarskap på alla nivåer.
• Likvärdig utbildning genom en sammanlänkad styrkedja.
• Kollegialt lärande för kvalitets- förbättring.
• Samsyn genom en utvecklad kommunikation inom grundskolans styrkedja.

• Ökade kunskapsresultat.
• Ökad studiero, trygghet och trivsel.
• Ökad kompetens hos alla!

Utvecklingsområde: Läsa i alla ämnen med stöd av kooperativa strukturer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Resultat från screeningar och nationella prov visar att eleverna har god läsförmåga. Vi märker dock att eleverna behöver stöttning med att ta sig an och bearbeta olika typer av texter, t.ex. instruktioner i matematikuppgifter, instruktioner i andra uppgifter, hitta fakta, läsförståelse, dra slutsatser och tänka själv kring texter. Vi märker även av ett minskande intresse hos eleverna för spontanläsning.

Sammanställd forskning gällande vikten av god läs- och skrivförmåga går att finna i Heimer, Marias böcker Leda läsfrämjande samt Läsa i alla ämnen. Här kan man även läsa om forskning kring lärarens betydelse för utvecklande av elevernas läsförmåga.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Ämnesnätverksträffar med Ersnässkolan som förstelärarna planerar och håller i.
• Föreläsning med Jennie Wilson v 44.
  
• Inläsning av litteratur, kopplat till Läsa i alla ämnen.
• Kollegialt lärande med uppdrag att genomföra i klasserna. Arbetslagen planerar arbetet tillsammans och följer upp det kontinuerligt med ca 2 månaders intervaller.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Arbetet får oss att reflektera över läsundervisning, vilket kan leda till att vi blir ännu skickligare i läsaktivitetsval.
  
• Att vi synliggör läsningen i alla ämnen och tar tillvara på möjligheten att läsa i arbetet i alla ämnen.
• Att variera läsningen, inte bara högläsning utan parläsning och gruppläsning osv.
• Att hjälpa eleverna att t.ex. utveckla förmågan att läsa i t.ex. matematikboken.
• Utvärdering i slutet av läsåret.

Utvecklingsområde: Kooperativt lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• Eleverna får ökad ämneskunskap och utvecklar samarbetsförmågan.
• Arbetssättet får fler att nå längre i sin kunskapsutveckling.
• Forskarna fann att samarbete var överlägset de två andra arbetssätten både vad gäller skolprestationer och kamratrelationer.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Strukturer lektionerna där eleverna lär av och med varandra i par och grupper.
• Kooperativt lärande kräver att eleverna jobbar tillsammans för att stötta varandra, vilket främjar både den egna och andras kunskapsutveckling.
• Kollegiala samtal, föreläsning med Jennie Wilson, jobba med grundläggande teorier i kooperativt lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad motivation hos elever och lärare.
• Högre måluppfyllelse i de olika ämnena.
• Genom dokumentation och samtal i arbetslagen kommer vi att följa upp att vi är på rätt spår.

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevhälsa och elevhälsoarbetet är grunden för hur det fungerar på en skola. Våran strävan att med ett väl fungerande elevhälsoarbete, där ALLA bidrar till en god lärandemiljö ska stimulera alla elever att nå så långt det är möjligt.
Vi vill få ett mer effektivt elevhälsoarbete med kortare informationskanaler för att tidigare kunna identifiera och kunna sätta in insatser där vi ser att behov finns.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vårt sätt att arbeta genom att det lokala elevhälsoteamet möter regelbundet respektive årskursarbetslag, inspirerade av Petri Partanens modell, har medfört ökad delaktighet av all personal i elevhälsoarbetet. Syftet med träffarna är att tidigt fånga behov som kan omhändertas på gruppnivå samt tillföra främjande och förebyggande insatser i jämförelse med åtgärdande. Lärare uttrycker att de uppskattar arbetsformen, att elevhälsoarbetet börjar i klassrummet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elevhälsoarbetet sker i varje möte med eleven och vårdnadshavare. Goda relationer, bra bemötande, anpassaden god grund för ett främjande och förebyggande arbete.
Vi ser att en ökad studiero, motivation och högre närvaro, ökar måluppfyllelsen hos våra elever.
Uppföljning och utvärdering sker löpande i arbetslagen, under arbetsplatsträffar och på kompetensutvecklingsdagar där alla pedagoger deltar.

Utvecklingsområde: Betyg och bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Bedömning och betygsättning är grundläggande för att säkerställa kvaliteten på vårt arbete och för elevernas rätt till likvärdig utbildning. Vi vill även säkerställa att elever oavsett vilken klass man går i eller vilket kön man har, bedöms på ett likvärdigt sätt. Vi ser att ett kontinuerligt arbete inom ämnes och arbetslagen kommer att främja detta och leda till utveckling hos både eleverna och lärarna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska bli bättre på att synliggöra elevernas lärande och till vara ta de situationer eleven faktiskt visar sina kunskaper. Att vi breddar synen på vad som är bedömningstillfällen. Vi har kontinuerliga arbetslagsträffar med tydlig agenda. Gemensamma träffar med tre andra skolor (Måttsunds-, Hed- och Mandaskolan).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En samsyn och röd tråd i undervisning samt likvärdiga bedömningsgrunder som grundar sig på läroplanen. Vi vill också se ett ökat samarbete i ämneslagen och en ökad medvetenhet om var skillnader kan uppstå och varför.

Det kommer även att genomföras ämnesnätverksträffar där lärare från olika skolor (se ovan) får möjlighet att träffas och arbeta kring dessa frågor. Dessa träffar kommer att ledas av bland annat förstelärarna.

Vi kommer i slutet av läsåret diskutera och utvärdera vad vi gjort och hur arbetet ska fortsätta eller vad vi behöver ändra på.

Utvecklingsområde: Lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Avanskolans goda studieresultat bygger på tanken att relationer är grunden i lärandet. Tillgängliga lärmiljöer, pedagogiskt, socialt och fysiskt, är en förutsättning för att skapa delaktighet och ha ett inkluderande arbetssätt. Det ger i sin tur utrymme för elevernas nyfikenhet och lust, vilket är avgörande för det livslånga lärandet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Utökat kollegialt samarbete åk F-6. Hela skolan arbetar med variation i metoder och arbetssätt.
• Stationsarbete och språklekar i förskoleklass och åk 1.
• Åk 2-3: fånga upp elevernas nyfikenhet med till exempel Grej of the Week. Utifrån Lasse-Majas detektivbyrå ha skrivskola och arbeta med filmskapande.
  
• Åk 4-6: arbeta ämnesövergripande med att öva att skriva för hand och att skriva anteckningar.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att i undervisningen öka samsynen på lärandet mellan pedagoger och tydliggöra delmål för elever och pedagoger.
• Stimulera språkutvecklingen och lättare kunna identifiera elever i behov av stöd av olika slag.
• Ökad läsförståelse, läslust samt språklig förmåga.

Utvecklingsområde: Hälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En god hälsa är en förutsättning för ett bra lärande och ökad måluppfyllelse. Utvecklingsarbetet med hälsa tar sin utgångspunkt i det dagliga arbetet och kompletteras av ett aktivt lokalt elevhälsoteam.

Forskningen anger ett nära samband mellan god mental och fysisk hälsa och lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Hela skolan arbetar med hygien efter idrott genom att ge strukturer och arbeta med att stärka självkänslan hos eleverna.
• F-3: arbeta med människokroppen, varför vi behöver äta bra och röra på oss.
• Åk 4-6: samarbete med måltidspersonalen kring vikten av skollunchen och kost i allmänhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad gemenskap med nolltolerans mot utanförskap.
• Ökad fysisk aktivitet under och efter skoltid.
• Få tryggare elever och lättare kunna identifiera elever som eventuellt inte mår bra.
  
• Öka förmågan hos eleverna att uttrycka känslor och mående.

Utvecklingsområde: Värdegrund

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolans värdegrundsarbete ska skapa ett klimat där barn och elever känner sig trygga och respekterade. Det ska också främja likabehandling och barns och elevers rätt till delaktighet och inflytande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• F-1 samt fritids: arbeta med Stopp min kropp, klassrumsregler, turtagning och hur man är en bra kompis.
• Åk 2-3: ett ständigt pågående arbete, bland annat med UR:s material "Våga tala, vilja lyssna". Genomtänkta variationer av arbets- och sittkompisar i klassrummet.
• Åk 4-6: gruppstärkande aktiviteter och övningar, till exempel ska Respektbollen och Snällkalendern från Friends användas.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Öka elevernas medvetenhet om sina rättigheter och integritet gällande kroppen.
• Ökad medvetenhet och kunskap inom kultur och mångfald för både elever och pedagoger.
• Förstärkt självbild och få ett tydligare perspektiv på sin egen roll och vardag.
• Utöka kunskapen om likheter och olikheter mellan olika människor.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan har behov av att få in mer lärarledd läsning, för att öka förmågan hos eleverna att "läsa mellan raderna" .
Även förmågan att skriva olika typer av texter behöver öka.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Lärarna kommer att få handledning under läsåret av Försteläraren i bland annat kooperativt lärande och cirkelmodellen.
• De kommer att läsa boken om Kooperativt lärande och ha arbete tillsammans kring den. Den strukturen kan bidra till att det blir lättare att genomföra parläsning etc i klassrummet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Skolan gör diagnoser kontinuerligt, Legilexi, DLS bedömningsstöd etc.
• Ökad tid till samtal om texterna som är lästa bör öka förmågan att "läs mellan raderna".

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elever har fortfarande svårigheter med att prata matematik, resonera om hur de löst matematiska problem. Det är något de behöver träna på redan i f-klass. Taluppfattning är även det något som eleverna behöver bli bättre på rent generellt.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Lärarna kommer att få handledning och kompetensutveckling under läsåret av Josefine Rejler i Singma -matte.
• I klassrummen är målet att alla lärare har delat sina mattelektioner i tre pass; genomgång, EPA och eget arbete.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Skolan ska genomföra McIntosh diagnoser.
• När resultaten visar på bättre taluppfattning och ökad förmåga att sätta ord på sina tankar i matematik.

Utvecklingsområde: Undervisningens kvalité, trygg och tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill att alla elever ska nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och på sikt minska klyftan mellan flickors och pojkars studieresultat. Forskning visar på ett ömsesidigt samband mellan elevers prestation i skolan och deras mående.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Pedagoger tillsammans med elevhälsan arbetar med strukturerad och mer varierad undervisning med elevinflytande. Vi vill att elever lär sig fler strategier att ta sig an olika texter i ämnena.

All personal har kännedom om och arbetar tillsammans med gemensamma rutiner och gemensamt förhållningssätt. Det främjande och förebyggande arbetet görs tillsammans med elevrådet, elevhälsan och pedagoger.

Trygghetsteamet gör rutiner synliga för personal, elever och vårdnadshavare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Lärare och elever upplever arbetsro och effektivitet i lärandet tillsammans samt att elever upplever en ökad motivation för skolarbetet. Det leder till ökad måluppfyllelse och en upplevelse av ökat välbefinnande kring prestationer, trygga elever med ökad skolnärvaro och en skola med bra studieklimat där eleverna bidrar till en god arbetsmiljö.

Könsskillnaderna i skolresultaten ska minska genom att pojkarnas meritvärden närmar sig flickornas samt att flickornas resultat ska stärkas.

Utvecklingsområde: Framtidsval

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elever uttrycker vikten av att välja inför framtiden och vi ser att elever väljer traditionsenligt och behöver stöd från elevhälsa och studie- och yrkesvägledning inför framtida val genom att vidga och utmana föreställningar om framtida vägval och genom det stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi arbetar med uppbyggnad av ett systematiskt arbete inom den vida studie- och yrkesvägledning för årskurser 7–9. All personal arbetar tillsammans med studie- och yrkesvägledaren utifrån den planering som tas fram.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elever upplever ökad motivation för sitt skolarbete och får större självkännedom, kan i högre grad välja sin egen väg och på så sätt höja måluppfyllelsen i grundskolan och senare i gymnasieskolan.

Utvecklingsområde: Tillgänglig utbildning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ökad trygghet och studiero.

Detta utifrån elevers och lärares/elevhälsoteamets reflektioner om att det finns oro för att vissa enskilda elever/grupper inte känner trygghet och studiero inom ramen av klassrumssituationen och i mellanrummen.

Skollag och läroplan samt ett stort forskningsfält är entydiga i att grunden för lärande är trygghet och studiero.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Genom att arbeta fram hållbara metoder, både inom arbetslag och elevhälsoteam ökar trygghet och studiero.

Fokus på goda relationer, tydlighet i ledarskap, struktur samt varierad undervisning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökat lärande både på kort och lång sikt samt bättre mående och högre närvaro.

Rektor deltar i arbetslag och öppen elevhälsa för att följa upp insatserna. Samtal och enkäter görs med elever två gånger/läsår.

Utvecklingsområde: Utvecklingssamtal

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Att hitta bra former för samtal om lärande med elever.

I fokus står utvecklingssamtalet där elever får veta var de befinner sig i sitt lärande och vad de behöver tänka på för att utvecklas vidare.

I Skolinspektionens enkät som vårdnadshavare svarade på samt i samtal med elever och lärare framkommer det att det finns brister i kommunikationen om elevers kunskapsutveckling

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Från hösten 2022 kommer lärare att använda sig av Unikum fullt ut för att dokumentera elevers kunskaper och vilka anpassningar som behöver göras.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom tydlighet och struktur får fler chans att nå målen samtidigt som elever får en trygg och säker övergång till vidare studier på gymnasiet samt i förlängningen mot ett hållbart yrkesliv.

Rektor följer upp hur lärare, elever och vårdnadshavare har upplevt utvecklingssamtalet genom en digital enkät under höstterminen då alla har haft sitt utvecklingssamtal.

Utvecklingsområde: Språkutvecklande undervisning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Att använda språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.
Språket har betydelse för allt lärande i alla ämnen och viktigt för vår identitet. Det gäller både nyanlända elever och elever som "bara" behöver erövra skolspråket i tal och skrift.
Området är prioriterat för att elever blir mer motiverade att lära när man förstår sammanhang och begrepp (Skolverket 2012). "Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet".

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Planering, genomförande och uppföljning av olika språkutvecklande metoder sker i ämneslagen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På lång sikt når fler elever målen om de kan ta till sig undervisning på ett sätt som gör att de förstår skolspråket.

På kort sikt ökar motivationen genom att elever upplever undervisningen mer givande för att man hänger med i vad läraren pratar om eller vad man läser

Arbete för ökad språkutveckling bedrivs, följs upp och utvärderas av förstelärare i SVA och SO.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• För att på detta sätt främja delaktighet och kunskapsinhämtning inom alla områden.
• I verksamheten finns ett flertal elever med annan språklig bakgrund, och elever med språkstörning.
• Analysen visar på ett behov av en undervisning som är inriktad och utvecklande av språkliga förmågor inom alla ämnen.
• Forskning och beprövad erfarenhet visar att utvecklade och goda språkliga förmågor främjar all kunskapsinhämtning och resultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Att medvetet och strukturerat stimulera till språkutveckling i tal och skrift, samt väcka elevernas språkliga nyfikenhet.
I klassrummen samtalar man om olika typer av texter, visualiserar och förtydligar man begrepp och sätter in dem i sammanhang genom att exempelvis gemensam och egen läsning, samt skriva texter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad läslust och läsförståelse hos eleverna.
• En ökad kunskap kring olika typer av texter.
• En ökad förståelse av och kring språkliga begrepp (expertord).
• Att elevernas språkliga förmågor utvecklas beträffande språkförståelse, ordförråd och pragmatik.
• Resultaten ska kunna utläsas i olika testverktyg, nationella prov och under observationer.

Utvecklingsområde: Kompensatorisk
undervisning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Detta är ett övergripande uppdrag för skolans verksamhet.

Vid analysen av skolans resultat framkommer att ett medvetet och utvecklat arbete med kompensatoriska insatser behövs för att fler elever ska nå uppställda mål.

Forskning belyser betydelsen av tidiga och samordnade insatser.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Pedagogerna arbetar samordnat och genomtänkt med de kompensatoriska insatserna.

I klassrummen finns genomförda och förberedda lektionsupplägg som även innefattar anpassningar på individ och gruppnivå.
Läxhjälp finns tillgänglig och sker i samarbete med hemmen.

SVA-lärare, specialpedagoger, modersmålslärare och studiehandledare är tillsammans med mentorer delaktiga i det kompensatoriska arbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad förståelse och studiemotivation hos eleverna.
• Ökad och tydligare måluppfyllelse hos eleverna.
• Att fler elever uppnår förväntade mål kunskapsresultat.

Utvecklingsområde: Värdegrund

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• En trygg och social miljö främjar delaktighet, respekt och kunskapsinhämtning.
• Goda värderingar och normer befästs i ett klimat där det förekommer samverkan och tillgänglighet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Ett naturligt inslag i undervisningen är ett fortlöpande arbete med värdegrund.
• Fortsatt arbete med fortbildning, handledning och implementering av PAX i skolan och matsal.
• Trygghetsteam, elevråd och elevhälsan följer upp arbetet genom att exempelvis se över trivselenkäter och annan information som framkommer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad trygghet och lugn vid övergångar och mellan verksamheter.
• Verksamhetens pedagoger och elevhälsoteam arbetar aktivt för att alla elever ska förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot de uppsatta målen och känna trivsel på skolan.

Utvecklingsområde: Välbefinnande i skola och fritidshem

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar att arbete med positiv psykologi genererar välbefinnande och ökad resiliens (motståndskraft), (Fagerlund 2022). Att medvetet träna styrkor ökar kognitiva resurser och uppmärksamhet samt vidgar arbetsminnet vilket gynnar lärande.

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och motivation samt främja elevernas harmoniska utveckling (Lgr 22). Vi sätter fokus på området välbefinnande för att öka elevernas känsla av att kunna nå mål och bli stärkta i sina relationer.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Skolans personal arbetar i ett kollegialt lärande utifrån metodboken "Öka välbefinnandet i skola och fritidshem".

Varje vecka genomförs elevaktiviteter i syfte att stärka, stimulera och medvetandegöra elevernas egna och andras styrkor.

Arbetet om välbefinnande ska genomsyra skolans alla ämnen och lärmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Eleverna ökar sitt känslospråk.
• Eleverna upplever samhörighet och trivsel i skolan.
• Gruppklimat som genomsyras av tillit där elever vågar pröva och gissa, ber om hjälp och hjälper varandra.
• Eleverna uppvisar engagemang och motivation till lärande.
• Fler elever når förväntade betygskriterier.

Utvecklingsområde: Undervisningens kvalité - matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Resultaten visar att måluppfyllelsen i ämnet matematik är lägre i jämförelse med andra ämnen på enheten.
Genom att tidigt upptäcka kritiska aspekter i elevers lärande kan hinder undanröjas och undervisningsstrategier kan utvecklas.

Problemlösning bidrar till att elever ges möjlighet utveckla såväl kunskaper som förmågor (Palmér & van Bommel, 2019). Eleverna möter matematik i nya situationer, de utvecklar förmågan att lösa problem samt sin kommunikations- och resonemangsförmåga.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Förstelärares uppdrag riktas för ökad undervisningskvalitet och kollegialt lärande genom fortsatt arbetet med att:

Genomföra "screening", analys och erfarenhetsutbyte för att få syn på de kritiska aspekterna samt utveckla undervisningsstrategier.

Arbete utifrån Skolverket problemlösningsmodul.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Undervisningens kvalitet ökar eftersom lärares medvetenhet om de kritiska aspekterna blir tydligare.

Det kollegiala lärandet medför att lärarna känner trygghet och mod att förändra och utveckla sin undervisning.

Fler elever når förväntade betygskriterier.

Utvecklingsområde: Undervisningens kvalité - svenska

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån vår analys kan vi se att vi behöver utveckla arbetet med skrivprocessen. Genom att tidigt upptäcka kritiska aspekter i elevers lärande kan hinder undanröjas och undervisningsstrategier kan utvecklas.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Vidare ska eleverna utveckla strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag (Lgr 22).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Förstelärares uppdrag riktas för ökad undervisningskvalitet och kollegialt lärande genom fortsatt arbete med att:

I ett kollegialt lärande analysera elevtexter utifrån observations-
punkterna i Nya språket lyfter (Skolverket) och därefter utveckla undervisningsstrategier i skrivprocessen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Undervisningens kvalitet ökar eftersom lärares medvetenhet om de kritiska aspekterna blir tydligare.

Det kollegiala lärandet medför att lärarna känner trygghet och mod att förändra och utveckla sin undervisning.

Fler elever når förväntade betygskriterier.

Utvecklingsområde: Läsa i alla ämnen med stöd av kooperativa strukturer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Resultat från screeningar och nationella prov visar att eleverna har god läsförmåga. Vi märker dock att eleverna behöver stöttning med att ta sig an och bearbeta olika typer av texter, t.ex. instruktioner i matematikuppgifter, instruktioner i andra uppgifter, hitta fakta, läsförståelse, dra slutsatser och tänka själv kring texter. Vi märker även av ett minskande intresse hos eleverna för spontanläsning, läsmotivation.

Sammanställd forskning gällande vikten av god läs- och skrivförmåga går att finna i Heimer, Marias böcker Leda läsfrämjande samt Läsa i alla ämnen. Här kan man även läsa om forskning kring lärarens betydelse för utvecklande av elevernas läsförmåga.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Ämnesnätverksträffar med Alviksskolan som förstelärarna planerar och håller i.
• Föreläsning med Jennie Wilson v 44.
  
• Inläsning av litteratur, kopplat till Läsa i alla ämnen.
• Kollegialt lärande med uppdrag att genomföra i klasserna. Arbetslagen planerar arbetet tillsammans och följer upp det kontinuerligt med ca 2 månaders intervaller.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Arbetet får oss att reflektera över läsundervisning, vilket kan leda till att vi blir ännu skickligare i läsaktivitetsval.
  
• Att vi synliggör läsningen i alla ämnen och tar tillvara på möjligheten att läsa i arbetet i alla ämnen.
• Att variera läsningen, inte bara högläsning utan parläsning och gruppläsning osv.
• Att hjälpa eleverna att t.ex. utveckla förmågan att läsa i t.ex. matematikboken.
• Utvärdering i slutet av läsåret.

Utvecklingsområde: En skola för alla hela dagen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser i vår analys att det behövs ytterligare förstärkt kompetens och kunskap i sociala och pedagogiska insatser gentemot elever som idag inte klarar sitt skoluppdrag, främst elever med komplicerad inlärning. Genom ett salutogent förhållningssätt och med tydligt ledarskap främjas förutsättningar för en tillgänglig och likvärdig skola för alla elever (Petri Partanen 2012).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi fortsätter med vårt kollegiala arbete "En tillgänglig och likvärdig skola som fungerar för alla hela dagen". Under ledning av vår förstärkta elevhälsa kommer vi med praktiknära stöd utveckla arbetsformer och anpassningar inom ordinarie undervisning samt i direkta möten med elever. Skapa ledstänger som främjar våra sociala och fysiska lärmiljöer, verka för en positiv kultur och trygg miljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Elevhälsan börjar i klassrummet och på fritidshemmet, undervisningen anpassas såväl på grupp- som individnivå.
• Fler elever upplever att de klarar sitt skoluppdrag, mår bra och känner tilltro till sitt lärande.
• Fler elever når förväntade kunskapskrav.
• Insatserna följs upp genom systematiska analyser av skolans pedagoger och av rektor.

Utvecklingsområde: Effektiv elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser i vår analys att vi behöver utveckla vårt strategiska elevhälsoarbete med fokus på främjande och förebyggande insatser. Insatser som följs upp på ett systematiskt sätt. För detta arbete kommer vi att använda oss av EHM-modellen. EHM är en framgångsfaktor för att skapa ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete (Bengtsson, Kempe Olsson, Necovski 2022).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Den lokala elevhälsan kommer tillsammans med den undervisande personalen att planera för främjande/ förebyggande insatser utifrån strukturen för EHM. Dessa insatser dokumenteras och följs upp av spindeln i ett spindeldokument.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad trivsel, trygghet samt bättre studieresultat för våra elever.
• Insatserna följs upp av spindeln, i resultatsammanställningar och i skolsköterskans hälsosamtal.

Utvecklingsområde: Kollegialt lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Att kollegor hjälps åt är centralt i uppdraget att utveckla en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det görs både genom att lära av egna och varandras erfarenheter och genom ta tillvara befintlig kunskap, till exempel aktuell forskning, inom området.

Kärnan i skolans verksamhet är mötet med eleven. Det är där kvalitet uppstår. Ett lärande grundat på kollegial erfarenhet och kunskap om elevens möjlighet till utveckling är en framgångsfaktor för undervisningens kvalitet.

Vid arbete på egen hand finns det en risk att man missar viktiga aspekter av en fråga på grund av invanda och kanske omedvetna mönster. Kollegialt samarbete ger vidgade perspektiv och kan på så sätt bidra till professionellt lärande, vilket i sin tur bidrar till barns och elevers lärande och till skolutveckling.

Genom att systematiskt planera, observera, ifrågasätta och utveckla undervisning tillsammans, utvecklas en gemensam förståelse av hur det går för barnen eller eleverna, vad det beror på och vad som kan göras för att utveckla deras lärande. Dessa kollegiala processer är en förutsättning för att göra erfarenhet till beprövad erfarenhet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I det kollegiala arbetet behöver det vara tydligt vilken omfattning arbetet ska ha, hur och när det ska ske samt vilka områden som ska behandlas. Dessa är exempelvis IUP för en likvärdig utbildning, betyg och bedömning och formativ bedömning. Det behövs även någon som leder processen. På Anpassad grundskola har vi valt att detta arbeta leds av förstelärare och bedrivs genom regelbundna professionsträffar utifrån ett årshjul med samtliga lärare på skolan under läsåret.

För ett framgångsrikt kollegialt arbete ska ske behövs en förstelärare som leder samtal och diskussioner. Det kan inkludera att

• få alla att komma till tals
• se till att alla lyssnar på varandra
• ställa frågor som fördjupar diskussionen
• hålla ämnet och barnens/elevernas lärande i fokus
• synliggöra och sammanfatta samtalet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Systematiskt kollegialt samarbete ger vidgade perspektiv och kan på så sätt bidra till ett professionellt lärande, vilket i sin tur bidrar ytterligare till barns och elevers lärande och en ökad skolutveckling. Det ska leda till att undervisningen i högre utsträckning kan anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Lgra22). Vi är på rätt väg när vi i bedömning av elevernas lärande ser en utveckling.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett modernt samhälle.

Lärandet i skolan är en social aktivitet där kommunikation och förståelse för vår omvärld går hand i hand. Det är i mötet och delaktigheten med andra människor som lärande uppstår (SFS 2010:800, 1:10).

Elevens inställning ska så långt det är möjligt klarläggas och barn ska ha möjlighet att fritt kunna uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Elevens åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till elevens ålder och mognad. Språk och kommunikation, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra.

Genom att tillhandahålla rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kunna kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. (Kap 1 och 2 Lgr22)

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Förstelärarna initiera och fortsätter att genomföra ett utvecklingsarbete med samtliga lärare som syftar till att höja kompetensnivån gällande kommunikation och språkutveckling hos all personal som möter eleven.
• Utvecklingsarbetet ska genomsyra all undervisning som ska präglas av tydlighet och möjlighet till förståelse.
• AKK eller annan specialpedagogik ska kunna tillämpas där det finns behov.
• Att varje elev ska mötas tillika utmanas utifrån sin språkliga nivå.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Förväntningarna är att skapa en tillgänglig skola och en undervisning som präglas av tydlighet både gällande elevens mottagande av undervisning samt att eleven skall kunna agera och göra sig förstådd.
• Den fysiska skolmiljön skall kunna inkludera TAKK i alla rum och situationer där behov finns.
• Att eleverna kan prata med varandra med hjälp av sina olika kommunikationssätt.
• Att eleven ska utmanas i sitt lärande och inspireras till högre nivåer av kommunikation.
• Elever ska utifrån sina förutsättningar utveckla en god läsförståelse samt tal- och skrivförmåga.

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan vet att det är av vikt att elever mår bra och har en god psykisk och fysisk hälsa. Där kan skolhälsovården och skolan bidra på olika sätt.

Samarbetet mellan skolhälsovård och skola är viktigt för att synliggöra utvecklande arbete på skolan och bland elever.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• På organisationsnivå har arbetet startat med elevhälsomöte EHM för att arbeta systematiskt med förebyggande och hälsofrämjande insatser.
• I klasserna arbetar vi varje vecka tillsammans med eleverna utifrån boken "Öka välbefinnandet i skolan" för att stärka elevers välmående, självkänsla och självkännedom.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att arbetet med elevhälsomöten, Öka välbefinnande i skolan och Lektionsdesign i praktiken skapar samsyn hos lärare och förtroendekapital hos eleverna.
• Synliggöra de utvecklingsområden varje klass har och tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö för eleverna.
• Skapa trygghet och studiero i klasserna och självförtroende hos varje individ.

Utvecklingsområde: Lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ett utvecklat lärande bidrar till att skapa en god hälsa hos individen enligt forskningen samt goda förutsättningar att utveckla ett lärande för livet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Att fortsätta utveckla kunskaperna om kooperativt lärande i praktiken som en naturlig del av undervisningen.- Att fortsätta utveckla användandet av ett gemensamt bildstöd för lektionernas struktur.
• Lärarna läser boken "Lektionsdesign i praktiken" för att utveckla sin undervisning för att bättre kunna stödja eleverna att utveckla sina kunskaper utifrån den nivå de befinner sig.
• Att fortsätta utveckla användandet av ett gemensamt bildstöd för lektionernas struktur.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Uppnå ett ökat lärande genom att kunna göra fler typer av anpassningar utifrån elevers olika behov och ett bättre samarbete mellan lärare.
  
• Gemensamt bildstöd i verksamheten leder till att elever känner igen strukturen i användandet av bildstödet vilket skapar förutsättningar för ökad trygghet och lärande.

Utvecklingsområde: Betyg och bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

I analysen har vi sett att ett kontinuerligt arbete inom ämnes- och arbetslagen har främjat synen på likvärdig bedömning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Vi kommer att arbeta för samsyn och röda tråden i undervisning samt likvärdiga bedömningsgrunder som grundar sig på läroplanen genom kontinuerliga träffar i ämnes- och arbetslag.
• Vi ska utveckla situationer där eleven ges möjlighet att visa sina kunskaper.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att läraren känner sig trygg i sin undervisning och att göra en likvärdig bedömning utifrån styrdokumenten.
  
• I slutet av termin diskuteras och utvärderas arbetet med betyg och bedömning för att säkerställa likvärdigheten och få syn på hur detta arbete behöver utvecklas.

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Viktigt att vi har en likvärdighet på skolan utifrån ett 4–9 perspektiv med en likvärdig och tillgänglig lärmiljö för alla våra elever. Att bredda basen i anpassningar så att det passar för alla i klassrummet. Utgå från ett salutogent perspektiv – utgå från friskfaktorer.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Schemalägga tillgänglighetsarbetet på arbetsplats- och arbetslagsträffar.
• Implementering av Tillgänglig utbildning – ett vägledande stödmaterial för skolorna i Luleå kommun.
• Ett verktyg för rektorer och pedagoger att forma en skola som möter elevernas olikheter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

De extra anpassningarna ska vara en naturlig del i verksamheten, allt för att ge eleverna rätt förutsättningar för att nå målen. Ett sätt att se att vi arbetar på rätt sätt är att åtgärdsprogrammen och det särskilda stödet minskar.

Utvecklingsområde: Rörelse

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagoger och elever har sett en fördel med både styrda och spontana rörelseaktiviteter under skoldagen. Forskning visar på positiva effekter för måendet och hjärnans funktion, när vi använder oss av regelbunden rörelse under skoldagen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortsätta arbeta med styrda rastaktiviteter i det lilla.
• Delge varandra goda exempel – kollegialt lärande.
• Göra ett tydligt rastvärdschema och samtala om dess syfte.
• Info om ett nytt rörelseprojekt kommer att gå ut till Hertsöskolans pedagoger under hösttermin 2022.
• Intresserade kan då ”söka” att vara med i projektgruppen där vi tänker oss ca 3–5 personer som ska arbeta med planering under hösttermin 2022, dra igång lärargrupp vårtermin 2023, för att sedan starta i skarpt läge med elever hösttermin 2023 med schemalagd rörelse i en mindre skala för att i ett längre perspektiv sedan omfatta alla årskurser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Bättre koncentration samt motivation på lektionerna.
• Högre måluppfyllelse.
  

Utvecklingsområde: Utveckla det lokala elevhälsoarbetet (LEH)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• Det lokala elevhälsoarbetet ska arbeta främjande och förebyggande för att skapa en bra skolgång för alla våra elever. Där vi ska utgå från ett salutogent arbetssätt.
• Lära oss att identifiera vad som stärker elevernas och personalens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.
• Tydliggöra elevhälsans rutiner och yrkesprofession.
• Dokumentera rutinerna i en elevvårdsplan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Gå igenom följande planer: "Psykisk ohälsa" och Hertsöskolans egen plan som fastställdes vårtermin 2022.
• Luleå kommuns "Tillgänglig utbildning" vägledande stödmaterial.
• Det lokala elevhälsoteamet läser och delger litteratur kopplat till området.
• Revidera och följa upp Elevhälsoplanen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tydliggöra det lokala elevhälsoarbetet så att alla vet vilka rutiner som gäller samt vilket ansvar alla på skolan har. Ett tillsammansarbete med gemensam samsyn med eleven i fokus.

Utvecklingsområde: Lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ett välutvecklat differentierat lärande bidrar till att skapa en god hälsa hos individen enligt forskningen. Samt leder till en ökad tillgänglighet som är en förutsättning för att skapa en större delaktighet.

Det finns en tydlig koppling till relevant forskning som anger att en utökad kunskap om inkluderande arbetssätt skapar ett förhöjt lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Förskoleklass–årskurs 6 samt fritids:

• Arbeta med att skapa förutsättningar för kunskapsutbyte mellan olika åldrar genom att träna på att presentera projekt för andra.
• Öka personalens kompetens kring läs- och skrivsvårigheter för att sedan börja omsätta de nyvunna kunskaperna om lärande i praktiken som en naturlig del av undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökat självförtroende och stolthet för det man i grupp eller som individ har åstadkommit.
• Bli en bättre mottagare och bli tryggare med att framföra sin kunskap.
• Ökad kompentens hos pedagogerna för att fånga upp och kunna utarbeta tydliga strategier för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter utifrån elevers olika behov, som skapar ett inkluderande arbetssätt som leder till ett förhöjt lärande.

Utvecklingsområde: Hälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En god hälsa är en förutsättning för ett bra lärande och ökad måluppfyllelse. Forskningen anger ett nära samband mellan en god både mental och fysisk hälsa och lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Förskoleklass–årskurs 6 samt fritids:

• Skapa tillfällen under dagen för rörelse.
• Hur rörelse påverkar vår kropp och knopp.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Skapa längre uthållighet i alla typer av aktiviteter i skolan.
• Utveckla grovmotorik och finmotorik.
• Eleverna får uppleva och uttrycka känslan av rörelse.
• Ökad gemenskap och förebygga utanförskap.

Utvecklingsområde: Teknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan som utbildningsutskottet låtit göra visar att när digitala verktyg används med en genomtänkt pedagogik får man positiva resultat som ger ett ökat engagemang och intresse för skolarbetet hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Att utöka användningen av Ipads på åk 1-3 och Crome books på årskurs 4–6 i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Elever och pedagoger känner sig trygga med att använda Ipads och Cromebooks i sitt dagliga arbete i skolan.

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En tillgänglig lärmiljö innebär att alla elever, oavsett deras individuella behov och förutsättningar, har möjlighet att delta fullt ut i undervisningen. Detta inkluderar både fysiska och digitala lärmiljöer som är anpassade för att möta olika elevers behov. Genom att skapa en tillgänglig lärmiljö kan vi säkerställa att alla elever har de bästa förutsättningar.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Kollegialt lärande i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att utveckla professionen och undervisningen.
• Arbeta för en likvärdighet i den pedagogiska och digitala lärmiljön.
• För att skapa en konsekvent och förutsägbar lärmiljö är det viktigt att personalen använder sig av samma lektionsstruktur i alla ämnen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad delaktighet och motivation hos eleverna.
• En än mer tillgänglig utbildning med en bredare bas av ledning och stimulans.
• Goda studieresultat.

Utvecklingsområde: Elevers rätt till stöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill att eleverna ska nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Vi vill att undervisningen ska vara motiverande och skapa lust för fortsatta studier och att alla elever ska få det stöd de behöver för att nå godkända resultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

•  Ledning och stimulans under lektionstid med fokus på tillgänglighet, elevnära arbetssätt och ett strukturerat lärande.
• Ett likvärdigt arbete på enheten med Unikums modul stödinsatser, i ett nära samarbete med elevhälsan.
• Vi vill att det ska bedrivas ett likvärdigt arbete på skolenheten och att personalen ska känna till lagar, regler och de rutiner vi arbetar efter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad motivation och lust till lärande hos eleverna då de får det stöd de behöver både på grupp- och individnivå.
• Minskad stress.
• Goda studieresultat.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Välbefinnande hänger ihop med trygghet, studiero och i slutändan studieresultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Främja hälsofrämjande lärmiljöer.
• Uppmuntra positivt samspel mellan elever och lärare.
• Vi kommer att arbeta med boken "Öka välbefinnandet i skolan" (Fager, 2021) och dess övningar med eleverna på skolan.
• I analysen av resultatet på trygghetsenkäten kommer också extra vikt läggas på välbefinnande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att eleverna ökar sina kunskaper och verktygslåda om välbefinnande och att de på lång sikt anger att de mår ännu bättre i skolan.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Genom att utveckla vår matematik undervisning vill vi öka jämlikheten mellan könen. Genom matematiken utvecklar våra elever sitt logiska tänkande och problemlösningsförmåga, något som bidrar till bättre omvärldsförståelse och större självständighet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi kommer fortsätta arbeta medstadieprogressionen i ämnet matematik, omvärldsspana, samt se över den egna undervisningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv samt utvärderar läroböcker.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att vi hittar förklaringar till resultaten och åtgärdar utifrån dessa samt att eleverna presterar bättre i matematik och att jämlikheten mellan könen ökar.

Utvecklingsområde: Skriva

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skrivförmågan är central för att lyckas i skolarbetet och genom att utveckla vår skrivundervisning vill vi öka jämlikheten mellan könen så att alla får lika bra förutsättningar i skolarbetet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Fortsatt implementering av plan för skrivutveckling så att den är känd och använd av alla lärare på skolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elevernas skrivundervisning följer en röd tråd som medför att alla elever förbättrar sin skrivförmåga.

Utvecklingsområde: Tillgänglig skola

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska erbjuda en undervisning som ger varje elev förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Genom ett målinriktat arbete möter vi varje elevs individuella behov.

Forskning visar att elever som är trygga och trivs i skolan också är mer mottagliga för lärande.
Elever som mår bra lär bra.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetenshöjning kring inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för rektorer och pedagoger ökar kunskapen samt bidrar till ett förhållningssätt som möjliggör att vi möter varje elev och dess behov. Detta innefattar även kunskap kring neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Vi utvecklar de sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljöerna i vår verksamhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad kompetens hos pedagoger och rektor enligt tillgänglighetsmodellen där social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar utifrån elevens behov och skapar ännu bättre förutsättningar för lärande.
• Vi har en skola där eleverna ges möjlighet till delaktighet i sitt lärande.
• Ökad måluppfyllelse.
• Eleverna trivs i skolan.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att våra elever och medarbetare har de kunskaper som krävs nu och i framtiden inom området digitalisering. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens.

Användningen av digitala verktyg ger positiva effekter på både undervisning och lärande. Effekter är ökad motivation, ökat engagemang och ökat intresse för studierna hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Eleverna ska använda digitala verktyg i sitt lärande för att stödja pedagogiska och ämnesmässiga mål.

Medarbetare ska öka sin kompetens att använda digitala verktyg och digitala läromedel.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Medarbetare använder digitala verktyg och digitala läromedel i syfte att utveckla sin undervisning utifrån ett tekniskt-, pedagogiskt- och ämnesmässigt perspektiv.

Ökat engagemang och intresse för skolarbete hos eleverna.

Utvecklingsområde: Kvalitet i undervisningen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Eleverna ges undervisning i olika ämnesområden och eleverna ska även ges möjlighet att utveckla sina förmågor enligt läroplanen. Elever lär på olika sätt. Undervisningen ska vara varierad och eleverna ska ges möjlighet att lära praktiskt och teoretiskt.

Genom ett elevaktivt lärande och inflytande ges elever möjlighet att äga sitt eget lärande. Lärandet ses i ett större sammanhang.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I undervisningen ska vi använda oss av ett elevaktivt och varierat arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla alla sina förmågor.

Skolan ska tillvarata och bibehålla elevernas nyfikenhet och lust till lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Främja ett lärande där eleverna stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och förmågor.

Eleverna visar och utstrålar trygghet som ger dem modet att våga prova, experimentera och tänka nytt.

Utvecklingsområde: Social tillgänglighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är av största vikt att varje individ erbjuds en så lyckad skolgång som möjligt för att bibehålla självkänslan och
tron på sig själv.

Skolan ska vara tillgänglig för alla. Social tillgänglighet handlar om kommunikation, aktiviteter och platser där alla kan vara delaktiga.

Det handlar framför allt om ge eleverna tillgång till verksamhetens olika aktiviteter och olika sociala arenor, t.ex. att få förutsättningar att vara delaktig i lekar eller andra aktiviteter på rasten, men det handlar lika mycket om att kommunikationen i olika sammanhang på skolans sociala arenorna blir tillgänglig för alla elever.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortsatt organiserad rastverksamhet.
• Fokus på generella anpassningar vid förflyttningar och övergångar.
• Ständigt värdera och utvärdera tillgänglighet in den sociala miljön som består av fem indikatorer: gemenskap, begripligt sammanhang, schemabrytande planerade aktiviteter, samverkan med hemmet, normer och attityder.
• Tvåpedagogsystem som fungerar elevstödjande beroende på gruppen eller individens behov i olika sammanhang.
• Förstelärare, specialpedagog med fokus på den sociala miljön.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Eleverna når högre måluppfyllelse.
• Skolan är mer tillgänglig för de elever som idag kanske har behov av en helt individuell lärmiljö eller ett personligt stöd.
• Skolmiljön är tryggare för alla och på så sätt ge ökad studiero.
• Antalet incidenter och kränkningar kopplade till elevers svårigheter i den sociala miljön har minskat.
• Vi har väl planerade rastaktiviteter.

Utvecklingsområde: Organisation för lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

I denna nya organisation kommer vi i så stor utsträckning som möjligt tillämpa ett tvåpedagogsystem i åldershomogena grupper, vilket innebär att det kommer att vara fler än en vuxen kopplad till undervisningen.

Vi frångår nu åldersblandningen, i vilken det finns bitar, avseende gruppdynamik och organisation av undervisning, som varit utmanande.

Den timplan vi har att förhålla oss till har även den varit ett försvårande moment för organisationen av lektionerna då
olika årskurser har olika mycket undervisningstid och i vissa årskurser läser man dessutom andra ämnen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

För eleverna kommer detta att innebära att de kommer att gå i nya åldershomogena klasser med max 28 elever, till hösten.

Två pedagoger är schemalagda mot samma lektioner för att öka pedagogtätheten.

Pedagogerna avgör vad som är bäst för aktuell grupp avseende hur den andra pedagogen på bästa sätt nyttjas. Detta kan se olika ut från gång till gång och från ämne till ämne.

Viktigt är att den lärare som håller i lektionen är tydlig så att pedagogen som stödjer får tydlig information om vilka förväntningar som ligger på denne.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Tryggheten i den egna klassen kommer att öka.
• Ökad studiero.
• Ökad vuxennärvaro
• Måluppfyllelsen kommer att öka då lärartätheten är högre.
• Tryggheten med att ha en kontinuitet bland undervisande lärare kommer att öka.
• Större möjlighet att arbeta främjande och förebyggande utifrån respektive klass/grupps behov.
• Större möjlighet till olika typer av stöd för individer, t.ex. hjälpjag, förstärka elevers röster, konfliktlösning m.m.

Utvecklingsområde: Kunskap och bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att kunna kommunicera förväntningar. Detta gäller såväl skolans förväntningar som finns på elev och
vårdnadshavare som dem som elev och vårdnadshavare kan ha på skolan.

Vi har en ny läroplan, Lgr22, som ger oss nya nya och tydligare skrivningar kring sexualitet, samtycke, relationer och värdegrund.

Nya bestämmelser kring betygsättning där det inte längre finns lika skarpa gränser mellan de olika betygsstegen, där vi har en större möjlighet till sammantagen bedömning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Vårdnadshavarinformation gällande nya betygsättningen.
• Skolverkets implementeringsplan för nya läroplanen följs.
• Kompetenshöjande insats för betygsättande lärare.
• Dessutom behöver vi bli mer tillgängliga och förstående för vårdnadshavare som har frågor gällande betyg och
  bedömning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Större kunskap och förståelse kring skolarbete, kunskapskrav, betyg m.m. ger bättre förutsättningar för att själv förstå vad som förväntas, det hjälper
vårdnadshavare att stötta sitt barn i skolarbetet vilket i längden kan leda till ökad måluppfyllelse och skapa en större tillit till lärarprofessionen.

På lång sikt ser vi att en ökad kunskap om likvärdig bedömning inom hela organisationen kan minska omval mellan skolor i kommunen.

Utvecklingsområde: Betyg & bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill säkerställa att elever oavsett vilken klass man går i eller vilket kön man har, bedöms på ett likvärdigt sätt. I och med att nya kursplaner infördes höst 2022 så är det av största vikt att personalen är väl insatt och förberedd för detta. Vi ser att ett kontinuerligt arbete inom ämnes och arbetslagen kommer att främja detta och leda till högre måluppfyllelse.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Få en samsyn och röd tråd i undervisning samt likvärdiga bedömningsgrunder, som grundar sig på läroplanen.

Vi vill också se ett ökat samarbete i ämneslagen och en ökad medvetenhet om var skillnader kan uppstå och varför. Detta för att motverka dessa i framtida bedömning.

Vi ska bli bättre på att synliggöra elevernas lärande och tillvarata de situationer eleven faktiskt visar sina kunskaper.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Högre måluppfyllelse.
• Vi arbetar utifrån tydliga och genomtänkta planeringar, träffas i olika konstellationer och arbetar bland annat utifrån skolverkets material.
• Kontinuerliga utvärderingar i arbetslagen och stadievis, all personal deltar.

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevhälsa och elevhälsoarbetet är grunden för hur det fungerar på en skola.
Ett väl fungerande elevhälsoarbete, där ALLA bidrar till en god lärandemiljö och ett välfungerande elevhälsa är grundläggande för goda resultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Elevhälsoarbetet sker i varje möte med eleven och även med deras vårdnadshavare. Skapa goda relationer, ge ett bra bemötande, anpassa undervisning och ge tidiga insatser som lägger god grund för ett främjande och förebyggande arbete. Vi vill få ett mer effektivt elevhälsoarbete med kortare informationskanaler för att tidigare kunna identifiera och kunna sätta in insatser där behov finns.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna trivs i skolan, de är trygga och vågar vara sig själva. De vet vad de ska lära sig och varför. Vägen dit kan se lite olika ut, men man har ett gott samarbetsklimat i klassen och på skolan.
Vi ser en ökad studiero, motivation, ökad närvaro och ökad måluppfyllelse hos våra elever. Undervisningen är varierad och eleverna samarbetar på ett gynnsamt sätt. Att lära ska vara viktigt.
Uppföljning och utvärdering eftersom i arbetslag, under arbetsplatsträffar och kompetensutvecklingsdagar genom samtal och dokumentation.

Utvecklingsområde: Elevhälsoarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö vilken främjar elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling vilket utgör fokus för elevhälsoarbetet. Den värdegrund som styrdokumenten beskriver har en särskild koppling till elevhälsan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Elevhälsoarbetet ska undanröja hinder och skapa förutsättningar för lärande.
I elevhälsoarbetet har all personal, oavsett profession, ett gemensamt ansvar. Alla som arbetar på skolan har ett ansvar att se eleverna och skapa goda relationer, att tidigt uppmärksamma problem och behov.
Mest läggs på de yngsta eleverna för att undanröja hinder så tidigt som möjligt.

Vi genomför kontinuerligt olika kartläggningar i syfte att fånga upp elevers behov av anpassningar och stöd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vår förväntan är att allt arbete på Ormbergsskolan ska utgå från alla elevers möjligheter och behov och där varje elev ges förutsättningar att utvecklas till sin fulla potential.

Utvecklingsområde: "Learn to learning"

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill att eleverna ska förstå sitt eget lärande så att var och en kan nå så långt som möjligt. I Angela Duckworths bok ”Grit - Konsten att inte ge upp” konstateras utifrån en stor studie att de elever som utvecklat mer grit avslutar sina studier mer frekvent än eleverna som har mindre av detta:

"För att lyckas och nå framgång måste det komma från en inre motivation. Ett driv som inte belönas av speltid eller pengar utan kommer av en motivation."

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Hur ska vi träna grit i skolan?
• Ge uppgifter som kräver ansträngning.
• Uppgifter som är över tid.
• Uppgifter som man kan misslyckas med, göra om och göra bättre.
• Varierad undervisning.
• Träna på HUR man tänker.
• Att eleven har mod att misslyckas.
• Ställa krav och höga förväntningar.
• Att eleven lär sig att stämma av mot sitt mål.
• Nyanserad feedback på elevens ansträngningar.
• Synliggöra lärandet och ansträngningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad måluppfyllelse, vilket vi säkerställer genom bl.a.

• Skolverkets diagnoser i svenska och matematik
• screeningverktyg DLS
• matematikscreening "Den gröna boken"
• analys av resultat samt uppföljning på elevnivå och riktade stödinsatser.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt läroplanens kapitel 5.5 ska eleverna genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder samt deras användbarhet.

Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska utbilda matematiklärare i programmering samt ge lärarna material så att de direkt kan börja arbeta med programmering i klassrummet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ur läroplanen kapitel 1:

"Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik."

Utvecklingsområde: Läsa/Skriva

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Många elever har svårt med läsförståelse samtidigt som intresset för läsning minskar. Då eleverna läser mindre minskar även mängden text som eleverna producerar och kvaliteten på innehållet blir även sämre som en konsekvens av mindre läsande..

En god läs- och skrivförmåga är grunden till en framgångsrik skolgång.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Inspirera till läsning av olika genrer/läsa mer utmanande texter. Arbeta med utkast och respons på texter.
• Ämnesövergripande läs- och skrivprojekt.
• Läsgrupper av olika slag.
• Alla ämnen är delaktiga i arbetet med Läsa/Skriva.
• Årlig Barnboksvecka med fokus på Läsa/Skriva.
• Tydliga läsmål för alla elever, följs upp på organisationsnivå.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad lust och motivation.
• Ökad läs- och skrivlust.
• Eleverna utvecklar sitt språk i text och tal.
• Ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Genomförda insatser visar på skillnad för elevernas förmåga till inlärning och mående. Struktur och tydlighet gynnar lärande.

En bas bestående av grundläggande anpassningar, Ledning och Stimulans, ger positiva effekter på lärande och studiero.

Forskning visar på vikten av att skolan utvecklar tillgängligheten i olika lärmiljöer för att gynna inlärning, trygghet och studiero.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortsätta arbetet med gemensam struktur för veckan samt varje dag.
• Använda bildstöd i alla klassrum för lektionsstruktur och begreppsförståelse.
• Genomföra dagliga rörelseaktiviteter, skapa aktiva lektioner.
• Regelbundna uppföljningar på organisationsnivå.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Höjd motivation där alla elever deltar efter sina förutsättningar.
• Elever mår bra och utvecklas.
• Färre konflikter.
  
• Eleverna trivs i skolan.
• Ledning och Stimulans ökar vilket leder till minskat antal elever i behov av särskilt stöd.
• Ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: God undervisning för hållbart lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Varje elev ska få utvecklas så långt som möjligt efter sin förmåga. Porsöskolan utgår från tydliga mål och syften i undervisningen. Beroende på elevens kunskapsnivå och förutsättningar anpassas undervisningen utifrån varierade lektionsstrukturer, strategier och arbetssätt. Då Porsöskolan har många nationaliteter används ett språkutvecklande arbetssätt vilket gynnar samtliga elever.

Behöriga lärare undervisar i respektive ämne och område.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Lärarnas kollegiala samverkan ska fortsätta utvecklas för att öka det professionella lärandet. Undervisningen handlar om målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den differentierade undervisningen ska stödja eleverna i utvecklingen och leda till ökat intresse och motivation hos eleverna, vilket i sin tur ska leda till ökade kunskaper och högre måluppfyllelse samt ökad trygghet. Detta ska ge eleverna tilltro till deras egen förmåga och eleverna får känna att de lyckas och klarar av.

Utvecklingsområde: Trygghet och tillit

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En trygg och stimulerande skolmiljö tillsammans med goda relationer ger förutsättningar för förbättrad måluppfyllelse. Skola och fritids arbetar för gemensam värdegrund som främjar elevernas utveckling och lärande.

Genom medvetet förhållningssätt med god kommunikation, information och samarbete skapas goda relationer skola och hem. Skolan arbetar aktivt för att främja närvaron för ökat välmående.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Med gemensam samsyn, förhållningssätt och regler kan skolan arbeta professionellt med främjande, förebyggande och åtgärdande insatser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Då eleverna lär tillsammans ökar motivationen och därmed måluppfyllelsen. Hela skoldagen innehåller aktiviteter och lärande vilket leder det till en tryggare skoldag där eleverna uppmuntrar och lär av varandra.

Utvecklingsområde: Effektiv Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Porsöskolan har en samlad elevhälsa som är en del av arbetslagen. Elevhälsomöten följer en given struktur där utrymme finns för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete på organisations-, grupp- och individnivå. Ett hälsofrämjande arbete där social, pedagogisk och fysisk lärmiljö står i fokus.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Systematisk samverkan med olika kompetenser för att tidigt upptäcka elever i behov och göra insatser i form av stöd och stimulans samt extra anpassningar och/eller särskilt stöd.
• Aktivt arbeta för att skapa trygghet och studiero i undervisningen.
• Porsöskolan ska möta upp eleverna efter deras förutsättningar och behov. Genom att erbjuda meningsfulla sammanhang med god undervisning och förtroendefullt klimat arbetar Porsöskolan medvetet för att stärka elevernas självkänsla och motivation
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Göra insatser så att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Vi ser att förbättrat studieresultat och elevernas mående förbättras samt att eleverna växer i sin tro på deras egen förmåga.kan

Utvecklingsområde: Likvärdighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För ökad likvärdighet ska pedagogerna möta elevernas olika behov på grupp- och individnivå.

Resultaten från olika enkäter visar att eleverna upplever en ökad trygghet och studiero, samt att pedagogerna möter elevernas olika behov som leder till ökad måuppfyllelse.

Forskning visar på vikten av relationsskapande och mer tillgängliga lärmiljöer för ökad trygghet och måluppfyllelse.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Att alla oavsett förutsättningar ska få en likvärdig och rättvis utbildning, samt möjlighet att nå så långt som möjligt.

Elevhälsan och pedagogerna arbetar främjande och förebyggande, för att genom tidiga insatser fånga upp eleverna för ökad närvaro, studiero och måluppfyllelse.

Arbetet leds av rektor tillsammans med personal.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Det ska leda till ökad trygghet, studiero, närvaro och måluppfyllelse.
• Arbetet följs upp och utvärderas kontinuerligt i arbetslaget och elevhälsan.
• Via olika enkäter och utvärderingar ser vi att arbetet får positiv effekt.

Utvecklingsområde: Trygghet och studiero

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Trygghet och studiero är betydelsefullt för hur eleverna kommer lyckas nå målen i grundskolan. Vi ser att eleverna är i behov av strukturerad och varierad undervisning, ökad delaktighet, inflytande och tillitsfulla relationer. Detta är en viktig grund för skolans aktiva värdegrundsarbete.

Relationsskapande och mer tillgängliga lärmiljöer för att öka tryggheten och måluffyllelsen hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi använder oss av lektionsdesign för ökad struktur, inflytande och delaktighet för eleverna. Personalen arbetar främjande och förebyggande med att implementera planen mot kränkande behandling och diskriminering i skolan.

Utvärderingen sker i arbetslagen, via enkäter till personal, elever och vårdnadshavare. Personalen har god kännedom om hur man arbetar främjande och förebyggande med att skapa trygghet och arbetsro, samt bygga tillitsfulla relationer mellan lärare, elev och vårdnadshavare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På sikt ska eleverna genom delaktighet och utifrån sina förutsättningar ta ett eget större ansvar för sitt lärande och bidra till god arbetsmiljö.

Eleverna ska visa respekt och hänsyn mot andra elever och skolans personal.

En ökad trygghet och studiero kan på lång sikt leda till en högre måluppfyllelse och en god arbetsmiljö på skolan.

Utvecklingsområde: Utmanande matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har ökat bemanningen i matematikstudion, vilket leder till att fler elever utmanas och får stöd i matematik. Mer utmaningar och stöd i matematik visar att måluppfyllelsen ökar. Elevera får en variation i undervisningen, de får möjighet att lyssna, göra laborationer, se filmer kopplade till området, arbeta individuellt och i grupp.

Forskning visar på vikten av relationsskapande och mer tillgängliga lärmijöer för att öka måluppfyllelsen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi arbetar med att eleverna ska nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Att arbeta mer med att lyckas möta elevernas behov på grupp- och individnivå och därmed öka måluppfyllelsen.

Undervisningen och den fysiska miljön blir mer tillgänglig och trygg.

Pedagoger och elevhälsan arbetar med tidiga insatser för att fånga upp eleverna behov.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Det ska leda till ökad trygghet, studiero,ökad närvaro och måluppfyllelse.
• Arbetet följs upp och utvärderas kontinuerligt i arbetslaget och elevhälsan.

Utvecklingsområde: Förbättrad läsförmåga

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• En god läsförmåga är nyckeln till mycket i livet, bland annat till en framgångsrik skolgång.
• Resultatanalys visar att en ökande andel elever har svårt med läsförståelse och uthållighet i läsning.
• Intresset för läsning sjunker.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Läsprojekt
• Satsning på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En stärkt och utvecklad kvalitet i undervisningen som förbättrat elevers läsande, skrivande och lärande.
• Ökat läsintresse hos eleverna, i synnerhet i de äldre åldrarna.
• På lång sikt ska de språk- och kunskapsutvecklande insatserna vara befästa i verksamheten.

Utvecklingsområde: God studiero och trivsel

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• God studiero och trivsel ger goda förutsättningar för utveckling och lärande.
• Trygghet behöver bibehållas. Bemötande och upplevd studiero behöver förbättras.
• Motivation till skolarbete behöver stärkas.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Ledarskap ska utvecklas genom kollegialt lärande med följande i fokus:

• Tydlighet vad gäller mål, innehåll och struktur genom pedagogiska planeringar.
• Varierad undervisning
• Goda relationer
• Tydliga rutiner
• Motivation
• Genus och norm-medvetenhet

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• God arbetsmiljö för alla som leder till god inlärningsmiljö.
• Respektfullt bemötande som leder till hög grad av trivsel.

Utvecklingsområde: Tillgänglig lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tillgänglighet/delaktighet i en utbildning som präglas av ledning och stimulans behöver ständigt breddas liksom den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön. En fördjupad förmågan/kompetens att forma goda relationer som en grund för att anpassa och variera såväl de pedagogiska strategierna som lokaler ger goda förutsättningar att möta elevernas olika behov på individ-, grupp och organisationsnivå. Främjande/förebyggande/akuta insatser behövs som stöd/utmaning för alla elever oavsett förutsättningar/kön.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Utifrån ett systematiskt kollegialt lärande kartlägger vi och skriver handlingsplaner för att forma en än mer tillgänglig lärmiljö. Vi utgår från Luleå kommuns Stödmaterial för tillgänglig utbildning för att kartlägga alla områden.

Den kompetensutveckling som kommer att ske centralt från Luleå kommun om "språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt" ger också stöd i tillgänglighetsarbetet då ett medvetet undervisande uppdrag ger ökad tillgänglighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad tillgänglig skola och fler elever som har tilltro till sitt egna lärande. Vi ser även att meritvärden ökar då tillgängligheten ger ledning och stimulans för elever men också för lärare. Vi får elever som lämnar Råneskolan med rak rygg och en ryggsäck full med tilltro till sitt eget lärande.

Utvecklingsområde: Kvalitet i undervisningen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För att bidra till elevernas fortsatta kunskapsutveckling och bildning kommer fokus blad annat ligga på att fördjupa språk- och kunskapsutvecklade arbetssätt som en grund till att forma "kvaliteten i det undervisade uppdraget" och verka för en "pluggkultur".

Utöver detta går vi vidare med att fördjupa den relationella kompetensen som gynnar alla elever på Råneskolan. Förväntningar är att kvaliteten förstärkt genom ett "språkutvecklande arbetssätt" och att det undervisande uppdraget färgas in av ett "formativt lärande".

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I varje områdesgrupp kommer vitillsammans med förstelärarna att iscensätta kompetentuveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Pedagogerna kommer att via kollegiala former delge varandra goda exempel på språkutvecklande arbetssätt.

Inspiration tas bland annat också från läroböcker som exempelvis, Lektionsdesign i praktiken och Zick Zack som utgår från cirkelmodellen (språkstärkande metodik) . Den formativa bedömningen (Williams 2013) ser vi går hand i hand med en språkstärkande undervisning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Språk- och kunskapsutvecklande kompetens och medvetenhet om formativt lärande hos lärarna ger en skola som är tillgänglig då vi i än högre grad förmår möta en mångfald av elever. Bidrar även till att forma en pluggkultur då vi alla ska verka för att elevernas mindset blir inställt på "jag kan inte än".

Språkutveckling: Eleverna förväntas utveckla en än större läslust och nyfikenhet inför att ta in olika textgenrer. Vårdnadshavare bli mer medvetna om vikten av att läsa med/för sina barn. Ökad begrepps och läsförståelse och ökad delaktighet vid de demokratiska processerna då det finns en högre språklig medvetenhet.

Utvecklingsområde: Styrning och ledning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ledarskap i klassrummet, i likhet med aktuell forskning (Aspelin 2019), är avgörande för trygghet/studiero och ökad måluppfyllelse. För att minska skillnader mellan klasser är implementering av styrning och ledning i "vid bemärkelse" av vikt, likväl som en formativ organisation.

Vi ser även att en "tillitsfull styrning" i hela styrkedjan gynnar arbetsmiljön och skolans professioner och därmed eleverna. Utveckling av arbets- och utvecklingsorganisation är även av vikt för att omhänderta en oförutsägbar framtid.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Råneskolans personal har även via tidigare kompetensutveckling av "Lektionsdesign" format förutsättningar för samsyn om ledarskap i det undervisande uppdraget. God elevhälsan görs synlig för pedagogerna i styrkedjan då vi reviderat elevhälsoplanerna och synkroniserar dessa mellan hög-, mellan- och lågstadiet.

Vi genomlyser även vad som kan anses vara en arbetsorganisation och vilka organisatoriska grepp som kan anses gå under utvecklingsorganisation. Transparens kring organisationsstrukturen är en förutsättning för tillit.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Medveten styrning och leding ger ökad kompetens hos medarbetare, ökad känsla av delaktighet, ökade kunskapsresultat, ökad studiero/trygghet och trivsel. Tillitsfulla relationer och en än mer tillgänglig lärmiljö som präglas av handlingsutrymme för pedagoger och för elever. En arbets- och utvecklingsorganisation som på sikt leder till en formativ organisation som förmår omhänderta en mångfald av elever.

Utvecklingsområde: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Barn och ungdomars ordförråd och läsvana minskar, vilket visar sig i PISA och andra nationella och internationella undersökningar.
Detta visar sig lokalt på skolan genom att en ökande del av eleverna upplever svårigheter att ta till sig texter, instruktioner och information.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Deltagande i skolområdets satsning kring SKUA. I området kommer verksamhetsutvecklare att arbeta tillsammans med förstelärare och lärare för att utveckla arbetsmetoder i klassrummet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att måluppfyllelsen höjs och således betyg. Målet är att elevernas upplevda stress minskar och en ökad känsla av välmående, delaktighet och självförtroende.

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Goda relationer, ett bra bemötande, anpassad undervisning och tidiga insatser lägger god grund för ett främjande och förebyggande arbete.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kollegial samverkan kring relationellt ledarskap. Klargöra, renodla och förändra uppdragen inom elevhälsoteamet (EHT) och hela organisationen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad tydlighet hos samtliga medarbetare kring EHT:s uppdrag och det gemensamma uppdraget i organisationen.
• En effektivare resursstyrning vilket gynnar eleverna.
• Mängden åtgärdsprogram minskar.

Utvecklingsområde: Ett positivt lärandeklimat

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

I trivselenkäten och skolsköterskans hälsosamtal kan man se att många elever upplever en känsla av stress. I högre årskurser ser vi också en ökad oro inför gymnasiet/framtiden.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi arbetar på individuell och organisatorisk nivå för att göra undervisningen mer varierad, tillgänglig och mindre abstrakt. Stort fokus läggs vid att skapa en känsla av samhörighet, trivsel samt studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En ökad skolnärvaro. En ökad trivsel, minskad skadegörelse och goda relationer.

Utvecklingsområde: Tillgänglighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Struktur och tydlighet i arbetet är något som gynnar samtliga elever i deras inlärning. Vi har sett stora positiva effekter av vårt arbete, men behov av fortsatt arbete med att skapa rutiner under skoldagen finns. Forskning från SPSM, UDL och PAX ger oss stöd i arbetet med att skapa "En skola som fungerar för alla".

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Fortsatt arbete med UDL (Universiell design för lärande): Lesson tuning protocol möten där undervisningen är i fokus. Alla elever i åk 3-6 har elevprofiler som aktivt används. Guidelines införs som ett stöd att differentiera undervisningen. PAX används i alla klassrum F-3. Fortsatt utveckling av skolans gemensamma lektionsstruktur.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt:

• Färre konflikter och ökad studiero.
• Gemensam lektionsstruktur samt bildstöd i alla klasser.
• Samtliga klassrum har tillgång till olika typer av konkreta hjälpmedel.
  

Lång sikt:

• Differentierad undervisning är en naturlig del av det vardagliga arbetet.
• Extra anpassningar går till att bli generella anpassningar, vilket kommer leda till att antalet elever med särskilt stöd på sikt bör minska.
• Ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Rörelse

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Rörelsesatsningen vilar på forskning om rörelsens betydelse för inlärning och pulspassens effekt. Vi ser goda resultat av de insatser vi genomfört under Rörelsesatsningen t ex ökad koncentration, färre konflikter och en ökad medvetenhet hos eleverna om kopplingen rörelse och inlärning samt hälsa.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Pulspass, rastaktiviteter, rastboda med utlåningssystem, pauser i klassrummet, samarbete med SISU.
• Fortsatt inspiration till övrig personal kring "Life Kinetic"- hjärnträning via rörelse för att öka hjärnans kapacitet.
• Skolan deltar i ett ERASMUS-projekt (BRIDGE) vars syfte är att öka elevernas välbefinnande i skolan.
• Aktiviteter för att öka elevernas fysiska, mentala och sociala hälsa genomförs.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt:

• Alla elever har fysisk aktivitet minst 60 minuter varje dag.
• Rastaktiviteter varje dag.
• Färre konflikter och ökad studiero.

Lång sikt:

• Ökad måluppfyllelse.
• Rörelsesatsningen leder till effektiv inlärning, förbättrat socialt klimat samt positiva effekter på elevernas hälsa.

Utvecklingsområde: Kvalitet i undervisning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Differentierad undervisning och ämnesintegrerat arbetssätt är en framgångsfaktor. Storyline är ett arbetssätt som uppmuntrar till samarbete och kreativitet.

Vår goda måluppfyllelse är ett resultat av arbetet med ämnesintegrering, formativ undervisning och kollegialt lärande.

Satsningen på Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) bygger på forskning om läsförmågans betydelse för elevernas utveckling i alla ämnen samt skolans demokratiuppdrag.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Årlig gemensam Storyline för hela skolan.
• Ämnesnätverk med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för förskoleklass, fritidspersonal och lärare 1-6.
• Kompetensutveckling i matematik (TRR) för lärare F-3.
• Kollegialt lärande kring "Relationskompetens", i samarbete med Resurscentrum.
• Elevhälsoteamet: kompetensutveckling på temat "Bedömning för hållbart lärande".

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt:

• Samarbetet i hemvistet utvecklas.
• Studiemotivationen hos eleverna ökar.
• Eleverna får större inflytande på undervisningen.

Lång sikt:

• Ökad måluppfyllelse.
• Samarbete och sambedömning mellan personal leder till en likvärdig skola.
• Goda relationer mellan elev och lärare främjar elevers lärande.

Utvecklingsområde: Ansvar

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger

Vi ser att ansvar är något alla elever på fritids kan utveckla. Vi kommer att sätta de olika målen utifrån ålder. De yngsta eleverna får träna grundläggande ansvar, som sen utvecklas i de högre åldrarna.

Att ta ansvar är en viktig del i elevernas utveckling och något som förväntas av eleverna under hela sin skol- och fritidstid. Även efter avslutat skolgång är ansvar något som förväntas för att vara självständiga samhällsmedborgare.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Alla pedagoger på fritids kommer att anpassa mål för sin avdelning. Målen ska vara utformade så att det passar alla elevers förutsättningar och vilka områden av ansvar som de behöver utveckla.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill att eleverna lär sig ta ansvar, både enskilt och som grupp.
På kort sikt genom att ansvara för de dagliga rutiner som finns på fritids. På lång sikt så vill vi att varje elev kan ta eget ansvar både för sina egna ansvarsområden dagligen, samtidigt som man är en del av en grupp som tar gemensamt ansvar över sin tid på skola och fritids.

Utvecklingsområde: Elevers skrivutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att elevers skrivförmåga behöver utvecklas. Elevers lust för skrivande har minskat och parallellt med detta också elevers skrivförmåga.

Elevers läs- och skrivförmåga har på senare år försämrats. En god skrivförmåga är viktig för alla ämnen i skolan. Skolverket har dessutom inför en läsa-, skriva-, räknagaranti för att alla elever ska få tidigt stöd om det visar sig att det finns risk för att eleven inte kommer nå målen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Alla undervisande pedagoger lär sig och använder Widgit online för att sedan kunna utveckla skrivandet med hjälp av stödstrukturer som olika typer av bildstöd, Vi tränar på att skriva med både digitala och analoga verktyg samt olika typer av texter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill att elevernas lust att skriva texter ska öka. Vi vill att eleverna ska utveckla förmågan att skriva texter med ett längre och mer utbyggt innehåll. På lång sikt förväntas att elevernas måluppfyllelse ökar.

Utvecklingsområde: Kooperativt lärande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Samarbetslärande främjar utvecklingen av både kunskaper och sociala färdigheter. Utvecklingsområdet främjar också skolans värdegrundsarbete.

Forskare är eniga om att kooperativt lärande leder till positiva effekter på måluppfyllelse, relationer och motivation (ur ”Grundbok i kooperativt lärande”).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kooperativa grundprinciper implementeras hos all personal. Det praktiska arbetet blir en naturlig del av undervisningen.

Alla elever på skolan ska få möjlighet att träna samarbete och arbeta språk- och kunskapsutvecklande genom att arbeta kooperativt i lärpar och lärgrupper.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt förväntas att alla klasser arbetar kontinuerligt med samarbetslärande. På lång sikt förväntas att samarbetet mellan eleverna fungerar bättre. Samarbetet mellan eleverna sker mer naturligt. Eleverna ser pararbete som något positivt och gynnsamt för lärandet. Ökad elevaktivitet och större elevengagemang.

Utvecklingsområde: Undervisningens kvalitet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Kvalitativt god undervisning handlar om att skapa lärandemiljöer som kännetecknas av meningsfullt lärande och förtroendeingivande relationer.

Utifrån resultat och analys och med dessa som utgångspunkt kommer vi fortsatt att utveckla det kooperativa lärandet, den formativa klassrumspraktiken och den tydliggörande pedagogiken.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Hela verksamheten ska genomsyras av att kollegialt lärande hos pedagogerna.

Det kollegiala lärandet ger vidgat perspektiv och ett professionellt lärande, som i sin tur bidrar till elevernas lärande samt skolutveckling.

Vi kommer fortsatt att ha kontinuerliga kollegiala träffar under läsåret som ska ledas av processledare/förstelärare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad motivation och ökat lärande hos eleverna, vilket kommer att ge än högre måluppfyllelse i alla ämnen.

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevhälsomöten (EHM) är en strukturerad modell som skolans olika professioner kan arbeta med tillsammans för att få till övergripande förändringar av lärmiljön.

Syftet är att främja elevers lärande, utveckling och hälsa.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Elevhälsans mötesstruktur kommer att arbeta enligt EHM modellen.

Modellen går ut på att ha fokus på det salutogena och det hälsofrämjande perspektivet.

Elevhälsans professioner och lärare ges möjlighet att arbeta tillsammans kring ledning och stimulans.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

EHM som rutin och möte med en tydlig mötesstruktur, roller och verktyg skapar förutsättningar att fokusera på det viktiga arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever.

Utvecklingsområde: Pedagogiska strategier och stödstrukturer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För att alla elever ska ha goda förutsättningar till lärande och uppleva trivsel.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortbildning, handledning och implementering av PAX i skolan.
• Fortsatt fortbildning kring Autism och Adhd i fritidshemmet. Fritidshemmet arbetar för att stärka pedagosika stödstrukturer i fritidshemmet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Trivsel, utveckling och lärande hos eleverna.
• Verksamhetens pedagoger och elevhälsoteam arbetar aktivt för att alla elever ska få förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot de uppsatta målen och känna trivsel på skolan.

Utvecklingsområde: Delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Delaktighet är en rättighet för elever. Elever som känner delaktighet blir tryggare. Delaktighet ger goda förutsättningar för lärande i skolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Den pedagogiska verksamheten planeras utifrån delaktighetsmodellan.

Personal genomför fördjupade samtal med elever för att hitta lösningar tillsammans och ta del av elevens upplevelse.

Elevråd och klassråd arbetar aktivt med elevernas delaktighet i att utveckla skolan lärmiljöer - både den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Trygghet, utveckling och lärande hos eleverna.

Verksamheten har hög medvetenhet om delaktighetens betydelse för elevens hälsa och lärande samt arbetar aktivt för att alla elever ska uppleva delaktighet i undervisning och gemensamma aktiviteter.

Utvecklingsområde: Skolsamverkan

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Forskning visar på att en framgångsfaktor för att verksamheten ska nå målen med utbildningen är att pedagogerna samverkar med varandra.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Alla pedagoger arbetar gemensamt med att stärka barns språk och kommunikation.
• Elevarbeten presenteras med stöd av digitala verktyg.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utveckling och lärande hos eleverna.

Alla pedagoger tar ansvar för hela elevgruppens totala utbildning och arbetar medvetet för varje elevs trygghet och lärande.

Utvecklingsområde: Bättre studieresultat

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevernas studieresultat ska förbättras.

Studieresultaten är skolans absolut viktigaste uppdrag. Att ha hög måluppfyllelse och hög behörighet till fortsatta studier är centralt för hela grundskolan så också för Tunaskolan.

Vi har sett att måluppfyllelse och behörigheter varierar över tid och att Tunaskolan behöver arbeta mer med kända framgångsfaktorer för att höja resultaten.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska arbeta med de framgångsfaktorer som finns för ökad måluppfyllelse.

Variation i både bedömningsformer och undervisning är centrala bitar. Likaså en hög kollegial samverkan och ett ökat elevinflytande över sitt egna lärande är delar som ska prioriteras.

För att komma så långt som möjligt i detta arbete måste Tunaskolan fortsätta att vara öppna för digitalisering och hela tiden våga ta in tekniken i undervisningen. Detta kräver att skolan satsar just på dessa bitar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Av erfarenhet vet vi att studieresultat varierar över tid. Detta gör det hela mer komplicerat.

Vi kommer dock att följa elevernas resultat terminsvis och se främst på årskurs 6 och årskurs 9 resultat. Dels kommer vi att jämföra genomsnittliga meritvärden men även behörigheter till gymnasiet. Det är viktigt att försöka se mönster och på så sätt förändra metoder om så behövs.

Utvecklingsområde: Självklart val

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tunaskolan ska vara det självklara valet för elever och vårdnadshavare inom upptagningsområdet.

Elever årskurs 4–9 och vårdnadshavare inom upptagningsområdet ska inte välja andra skolenheter än Tunaskolan.

Vi ser en social vinst i att ha fysisk närhet till skolan då detta ger större möjlighet till att umgås med vänner både i skolan och utanför.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska hålla hög servicenivå och hög tillgänglighet och alltid ha ett gott bemötande. Alla som arbetar på Tunaskolan ska vara goda förebilder och ambassadörer för skolan.

Genom förhöjda studieresultat och elevers ökade trygghet ska Tunaskolan vara det självklara valet inom upptagningsområdet.

Vi ska ha en fritidshemsverksamhet som utmärker sig på ett positivt sätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elevantalet ska fortsätta att öka. Vi förväntar oss att inflyttningen till skolan fortsätter att vara större än utflyttningen.

Vi vet att vi är på rätt väg när eleverna från F–3 skolorna inom upptagningsområdet också väljer Tunaskolan då de börjar årskurs 4.

Vi vill skapa positiva spiraler där studieresultat och god verksamhet också påverkar valet av skola.

Utvecklingsområde: Elevhälsa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tunaskolan ska ha en bra elevhälsa med god kompetens inom elevhälsoområdet.

Vi ser att de allra flesta eleverna på Tunaskolan både mår bra och känner sig trygga. Det är dock allmänt känt att man för att kunna prestera goda resultat också måste må bra och känna trygghet i skolmiljön.

Målet måste alltid vara att samtliga elever ges denna möjlighet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Lokala elevhälsoteamet är av största vikt.

I och med rekrytering av fler specialpedagogiska kompetenser är förhoppningen också att kompetensen inom området ska stärkas på brett plan genom bland annat kompetensutveckling av all personalen.

Vi kommer att följa närvaron mer aktivt då vi vet att skolnärvaro är en stark framgångsfaktor för goda skolresultat.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill se att närvaron ökar på kort sikt och att så kallade hemmasittare kommer sig till skolan.

På lång sikt hoppas vi se att elever känner att de mår bra.

Vi vill se att elever i hälsosamtalen uttrycker att de mår bättre och att de känner sig trygga på Tunaskolan. För att kunna analysera utfall blir hälsosamtalen och trygghetsenkäterna viktiga verktyg. På lång sikt ska detta arbete påverka elevers resultat i positiv riktning.

Utvecklingsområde: Öka skolnärvaron

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• Skolfrånvaro är för hög, trots insatser. Det påverkar studieresultat men även det sociala samspelet.
• Vi behöver tydliggöra vikten av skolnärvaro, dels för den sociala utvecklingen dels ämneskunskaperna för elev och vårdadshavare.
• Forskning visar på vikten av tidiga insatser för att fullfölja sina studier i grundskolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Information på föräldramöten och på Unikum.
• All personal arbetar aktivt med elevers skolnärvaro genom att skapa goda relationer och med trygghet och studiero.
• Mentor följer frånvarotrappan, vi ringer hem vid skolfrånvaro och även vid terminstarten.
• Samarbete med socialtjänsten, tidiga insatser

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad skolnärvaro och måluppfyllelse.Avstämning genom trygghetsenkät, elevråd och måluppfyllelse
• Att elevers behov tillgodoses - leder till trygghet, studiero och ökat välmående.
• Ökad delaktighet och samhörighetoch en ökad tillit och samverkan mellan skola, elev och vårdnadshavare.
• Avstämning genom trygghetsenkät, elevråd och måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Öka läsförståelsen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• Elevers läsförståelse sjunker och det påverkar studieresultaten i flera ämnen.
  
• Elever behöver läsa både mycket och varierad text för att klara av skolans krav.
• Forskning visar att läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Vi samarbetar med vårdnadshavare, bibliotek, kring läsning - olika aktiviteter som ska stärka läsförmåga och läsförståelse.
• Äldre elever genomför olika aktiviteter riktade mot yngre elever gällande läsförståelse.
  
• Kollegiala utbildningsinsatser där alla stadier deltar och genomför olika aktiviteter i klasserna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att elevers behov tillgodoses - leder till trygghet, studiero och ökat välmående.
• Att elever ser vikten av en god läsförståelse.
  
• Att elevers läsförståelse ökar och därmed även kunskapsinhämtning och måluppfyllelse.
• Avstämning genom trygghetsenkät, elevråd och måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Tillgänglig skola

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolan ska erbjuda en undervisning som ger varje elev förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Genom ett målinriktat arbete möter vi varje elevs individuella behov.

Forskning visar att elever som är trygga och trivs i skolan också är mer mottagliga för lärande.
Elever som mår bra lär bra.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetenshöjning kring inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för rektorer och pedagoger ökar kunskapen samt bidrar till ett förhållningssätt som möjliggör att vi möter varje elev och dess behov. Detta innefattar även kunskap kring neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Vi utvecklar de sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljöerna i vår verksamhet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad kompetens hos pedagoger och rektor enligt tillgänglighetsmodellen där social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar utifrån elevens behov och skapar ännu bättre förutsättningar för lärande.
• Vi har en skola där eleverna ges möjlighet till delaktighet i sitt lärande.
• Ökad måluppfyllelse.
• Eleverna trivs i skolan.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att våra elever och medarbetare har de kunskaper som krävs nu och i framtiden inom området digitalisering. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens.

Användningen av digitala verktyg ger positiva effekter på både undervisning och lärande. Effekter är ökad motivation, ökat engagemang och ökat intresse för studierna hos eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Eleverna ska använda digitala verktyg i sitt lärande för att stödja pedagogiska och ämnesmässiga mål.

Medarbetare ska öka sin kompetens att använda digitala verktyg och digitala läromedel.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Medarbetare använder digitala verktyg och digitala läromedel i syfte att utveckla sin undervisning utifrån ett tekniskt-, pedagogiskt- och ämnesmässigt perspektiv.

Ökat engagemang och intresse för skolarbete hos eleverna.

Utvecklingsområde: Kvalitet i undervisningen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Eleverna ges undervisning i olika ämnesområden och eleverna ska även ges möjlighet att utveckla sina förmågor enligt läroplanen. Elever lär på olika sätt. Undervisningen ska vara varierad och eleverna ska ges möjlighet att lära praktiskt och teoretiskt.

Genom ett elevaktivt lärande och inflytande ges elever möjlighet att äga sitt eget lärande. Lärandet ses i ett större sammanhang.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I undervisningen ska vi använda oss av ett elevaktivt och varierat arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla alla sina förmågor.

Skolan ska tillvarata och bibehålla elevernas nyfikenhet och lust till lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Främja ett lärande där eleverna stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och förmågor.

Eleverna visar och utstrålar trygghet som ger dem modet att våga prova, experimentera och tänka nytt.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Intervjuer och enkätundersökningar har visat att elever upplever minskad motivation och intresse för lärande i matematik, främst gällande pojkar som i vissa fall uppvisar en antipluggkultur.
(Zimmerman, 2020)

Forskning visar att en formativ klassrumspraktik av hög kvalitet som är vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet främjar elevers motovation och lärande. Kärnan i en sådan praktik handlar om att anpassa undervisningen efter elevernas lärandebehov (Torulf Palm, 2020)

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Matematiklärare i Örnäsets skolområde arbetar tillsammans utifrån det skolutvecklings- och forskningsprojekt vi haft de tre senaste åren i samverkan med Umeå universitet.

Insatsen leds avsamt förstelärare i samarbete med rektorer genom föreläsningar, litteraturstudier, kollegial samverkan och erfarenhetsutbyte.

Lärarna genomför aktiviteter, kunskapsmätningar och enkäter som underlag.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Utveckla lärarnas formativa klassrumspraktik.
• Förbättrad samverkan inom upptagningsområdet bidrar till en ökad likvärdighet mellan skolorna.
• Öka elevers motivation och engagemang i lärandeaktiviteter.
• En ökad måluppfyllelse.
• Utvecklingen följs upp via regelbundna kunskapsmätningar och enkäter.

Utvecklingsområde: Svenska/Svenska som andra språk (SVA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Analyser av elevernas resultat har visat att kunskaper inom svenska språket är bärande för ökad måluppfyllelse. Forskning visar att svårigheter med språket kan bidra till att en lägre andel av tvåspråkiga elever har behörighet till gymnasiet jämfört med enspråkiga (Skolverket).
Språkliga strategier, ämnade för att nå kunskapsmålen, måste tydliggöras.
Eleverna ska utveckla förmågan att använda språket på ett rikt och nyanserat sätt (Lgr11).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling samt kollegial samverkan under ledning av förstelärare.

Vi satsar på att utveckla den formativa klassrumspraktiken även inom svenskämnet. Elevernas läs- och skrivutveckling följs upp mer systematiskt i klassrummen samt i det fortlöpande systematiska kvalitetsarbetet. Högläsning är ett dagligt inslag i samtliga klasser

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Skapa en likvärdig skola med god kvalitet för alla elever, oavsett språklig bakgrund.
• Utveckla lärarnas formativa klassrumspraktik.
• En ökad måluppfyllelse.
• Elever lämnar skolan med en god självbild och ett ökat språkligt självförtroende.
• Utvecklingen följs via den formativa klassrumspraktiken samt regelbundna tester och screenings.

Utvecklingsområde: Likvärdig bedömning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Grundskolans ledning har tillsammans med rektorer jämfört och reflekterat kring skolresultat samt skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Analysen har identifierat behov av kompetensutvecklingsinsatser för likvärdig bedömning och betygsättning.
Forskning visar att när lärare samarbetar och tillsammans tolkar och
värderar bedömningsunderlag den egna undervisning ökar likvärdigheten i bedömning och betygssättning (Skolverket, 2020).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I samverkan med grundskolan i Luleå deltar lärare i Skolverkets webbaserade kompetensutveckling kring likvärdig bedömning:

• Följa och främja lärande i förskoleklass.
• Betygssättning årskurs 4–9.

Utbildningen sker i kollegial samverkan under ledning av skolans förstelärare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utifrån aktuella forskningsrön sambedömer kollegiet i större utsträckning, vilket medför ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning.

Eleverna upplever delaktighet i betygssättning utifrån att lärarna i högre grad samtalar med eleverna om betyg.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• För att på detta sätt främja delaktighet och kunskapsinhämtning inom alla områden.
• I verksamheten finns ett flertal elever med annan språklig bakgrund, och elever med språkstörning.
• Analysen visar att ett ämnesövergripande arbetssätt är utvecklande för elevernas språkutveckling.
• Forskning och beprövad erfarenhet visar att utvecklade och goda språkliga förmågor främjar kunskapsinhämtning och resultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Att målmedvetet och strukturerat stimulera till språkutveckling och väcka elevernas språkliga nyfikenhet.
• I klassrummen samtalar man och visualiserar man begrepp och sätter in dem i ett sammanhang genom att skriva texter, egen och gemensam läsning.
• Deltagande i läs- och skrivprojekt som sker i samtliga årskurser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad läslust och läsförståelse hos eleverna.
• En ökad kunskap kring olika typer av texter.
• En ökad förståelse av och kring språkliga begrepp (expertord).
• Att elevernas språkliga förmågor utvecklas beträffande språkförståelse, ordförråd och pragmatik.
• Resultaten ska kunna utläsas i olika testverktyg, nationella prov och under observationer.

Utvecklingsområde: Kompensatorisk undervisning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

• Ett övergripande uppdrag för skolans verksamhet.
• Vid analysen av skolans resultat framkommer att ett medvetet och utvecklat arbete med kompensatoriska insatser behövs för att fler elever ska nå uppställda mål.
• Forskningen belyser vikten av tidiga och samordnade insatser.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Pedagogerna arbetar samordnat och genomtänkt med de kompensatoriska insatserna.

I klassrummen finns genomförda och förberedda lektionsupplägg som även innefattar anpassningar på individ och gruppnivå.

SVA-lärare, speciallärare, specialpedagoger, modersmålslärare och studiehandledare är delaktiga i det kompensatoriska arbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad förståelse och studiemotivation hos eleverna.
• En högre och tydligare måluppfyllelse hos eleverna.
  
• Att fler elever uppnår förväntade kunskapsmål och förbättrade betygsresultat.

Utvecklingsområde: Värdegrund

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En trygg och god social miljö främjar delaktighet, respekt och kunskapsinhämtning.

Vikten av att skapa ett gott klimat tillsammans. Ett strukturerat arbete kring och om värdegrund ökar elevers möjligheter till inflytande och delaktighet, och att goda värderingar och normer befästs.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Fortlöpande planerade lektionsupplägg av pedagoger i alla elevgrupper. Dessa insatser förväntas finnas som ett naturligt inslag i undervisningen.

Trygghetsteam, elevråd och elevhälsan följer upp arbetet genom att följa upp t ex trivselenkäter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad trivsel och studiero.
• En kunskap och förståelse om likheter och olikheter mellan olika människor.
  
• Genom det som går att utläsa i trivselenkäter och det som framkommer under klassråd, utvecklingssamtal och observationer.