Annas Antnäs
Arbete på åkern och kafferast i solen. Friska barn och lungsotens offer. Här är ett urval bilder från fotoalbum som tillhört Anna Carlsson, född 1914 i Antnäs. Fotografierna kommer från den första delen av 1900-talet och finns i stadsarkivets bildarkiv.
Anna var yngsta barnet till Amanda och August Ruth från Antnäs. De hade ett mindre hemman ”Norribyn” men August, som var född 1862, sysslade även med skomakeri, liksom hans far gjort före honom. August och Amanda hade fem döttrar och tre söner tillsammans.
Tack vare Anna är många av personerna i albumen identifierade. Anna dog 2005.
Här sitter Anna med en kompis uppflugen på taket till en Volvo trafikbil med snökedjor på bakhjulen (Anna är tjejen till höger). Det är vårvintern 1935. Hon är 20 år och jobbar som hjälpmejerska på mejeriet i Övertorneå. Och hon har hela livet framför sig.
Lungsoten
Annas tidigaste minne i livet var när hennes storasyster Agnes dog. Far kom på morgonen och berättade att Agnes gått bort under natten. Sedan gick han ut och snickrade en kista.
Det var i oktober 1919. Agnes hade nyss fyllt 20 år när lungsoten, tuberkulosen, tog hennes liv. Ett par år tidigare, 1917, hade en annan syster dött i lungsoten. Det var Hanna. Hon blev 15 år.
Under 1900-talets första år orsakade sjukdomen en femtedel av alla dödsfall i Nederluleå socken. I Antnäs var mer än hälften av alla gårdar drabbade av smittan. Den trivdes i trångboddheten, den dåliga hygienen och den ensidiga kosten som var vanlig i stugorna då. 1906 startades Norrbottens första sanatorium i Antnäs. Det hade namnet Hälsan. Där erbjöds kostnadsfri sjukvård och tuberkuloskontroll. Sjukdomen fortsatte ändå att oroa byns människor i många år till.
Farmor
Annas farmor hette Maja Lisa Ruth. Hon var född 1836 men levde ännu när Anna var liten. På ett visitkort som tagits hos en fotograf i Gammelstad syns hon tillsammans med Annas syster Selma. Maja Lisa blev änka 1912, bilden bör ha tagits inte lång tid efter det.
Mejeriet
När Anna var omkring 20 år utbildade hon sig till mejerska. Det var en tvåårig utbildning med ett år i Kalix och det andra i Antnäs. Vid sekelskiftet fanns ett trettiotal byamejerier i länet där i huvudsak kvinnor arbetade. Mejeriet i Antnäs var i drift 1895–1940. Byamejerierna med utbildade mejerskor etablerades för att utveckla mjölkhushållningen. På 1940-talet inleddes en centralisering som minskade antalet mejerier.
Släktgårdarna
Annas mamma Amanda var född 1872 och hette Sundkvist som ogift. Hon kom från en gård i Antnäs som hette Swidja med gårdsnummer 3. I början av 1900-talet ägdes den av Nils Johan Sundkvist (1854–1945), en morbror till Anna. På bilden syns han sitta längst till vänster på trappen framför sitt hus. Stående högst upp på bron ser vi sonen Axel och längst till höger sonen Artur. Artur utvandrade till Colorado, USA, år 1920 och fotot är troligtvis taget inte så lång tid före det.
En annan av Annas morbröder hette Elias Sundkvist (1860–1940). Han bodde på gården Bönings, också den med gårdsnummer 3. Elias var gift med Lovisa Ruth, som var en faster åt Anna. På bilderna syns även deras döttrar Elin och Linnéa samt en fosterpojke som hette Georg Johansson.
Arbete
Flera av bilderna i Annas album visar folk i arbete. Ännu vid mitten av 1900-talet levde de flesta i Antnäs på någon form av jordbruk. En bild är tagen vid en av Antnäs fäbodar på Skäret. Där fanns små fäbodstugor och ladugårdar och där hade man sina kor på bete under sommaren. Det var framför allt kvinnorna som tog hand om kreaturen men om lördagskvällarna kom ungkarlarna och de gifta männen ut till vallen.
Grannens barn och andras
Avsnitten om lungsoten, fäbodarna och släktgårdarna bygger på Jan-Olov Nyströms bok Antnäs historia – språk och minne, 2000.
Sidan uppdaterades den 17 februari 2023